Långa väntetider men färre akutbesök

Trots att antalet besök på landets akutmottagningar minskat, har besöken blivit längre.

Antalet patientbesök på landets akutmottagningar minskade under 2018. Men samtidigt fortsätter väntetiderna att vara långa, enligt statistik från Socialstyrelsen.

Hälften av besöken varade mer än tre timmar och 40 minuter, vilket är en ökning med sex minuter jämfört med året innan. För många, däremot, var den ofta betydligt längre än så. Förra året varade ett av tio besök längre än 7 timmar och 49 minuter.

– Det är för länge. Milt uttryckt. Så får det inte vara, även om det är svårt att säga vad en optimal tid är. Olika besök tar olika lång tid, säger Mats Granberg, sakkunnig på Socialstyrelsen.

Vistelsetiderna har alltså ökat, trots att antalet besök blivit väsentligt färre.

Någon gräddfil för äldre patienter finns inte. Tvärtom. De spenderar ofta ännu längre tid på akuten än de yngre. Exempelvis vistas var tionde person som är 80 år eller äldre i snitt åtta och en halv timme på akuten.

Mats Granberg vill att det införs någon form av snabbspår för de äldre.

– Antingen inne på akuten eller att de får komma direkt till en geriatrisk avdelning. Man vet att mellan totalt besökte 1,9 miljoner personer över 18 år sjukhusbundna akutmottagningar under 2018. det är 29 000 färre besök än föregående år.

70 och 80 procent av dessa patienter ändå läggs in, så då känns det helt onödigt att de ska behöva vistas så länge på akuten.

Varför införs inte dessa snabbspår?

– Det finns på sina håll, men borde kunna finnas på fler akutmottagningar.

Att de äldsta patienterna får vara så länge på akutmottagningarna är helt oacceptabelt, anser Johan Bratt, chefläkare i Region Stockholm.

– Vi har en del åtgärder som vi hoppas kommer att påverka tiderna. Vi har utökat timmarna för jourläkarbilarna. Det gör att många äldre kan få bedömning och behandling i hemmet.

En annan åtgärd är att kunna lägga in äldre patienter direkt på en geriatrisk avdelning via ambulans eller jourläkare.