Jag är hungrig, sade Juncker – och gick

Ut med det gamla och in med det nya. EU ömsar skinn i toppen när Jean-claude Juncker och Donald Tusk tackar för sig. Båda varnar för allt fler auktoritära ledare i världen – och EU.

Redan på fredagen lämnade polske Tusk över rollen som permanent rådsordförande till belgaren Charles Michel. På söndag, den 1 december, ersätts i sin tur luxemburgaren Juncker av tyska Ursula von der Leyen som ny ordförande i Eu-kommissionen.

– I dag vänder vi blad. Lita på att jag kommer att göra mitt bästa för alla européer, säger Michel efter en ceremoni i Bryssel tillsammans med Tusk och lovar ett aktivt EU som ”skapar sina egna rubriker”.

Företrädaren passar samtidigt på att tydligt hötta med fingret gentemot sina främsta motståndare under åren i Bryssel: regeringarna i Polen och Ungern.

– Europa är det bästa stället i världen, åtminstone så länge som det är frihetens och rättstatens kontinent, säger Tusk i sitt tacktal.

Även Jean-claude Juncker är inne på samma tema när han träffar korrespondentkåren i Bryssel för en sista presskonferens.

– I mer än ett land respekteras inte rättsstatsprinciperna som de borde, inskärper luxemburgaren, vars kommission dragit igång en rad formella granskningar av vad regeringarna i Budapest och Warszawa egentligen gjort med sina domstolsväsenden och massmedier.

Den nya Eu-kommissionen har lovat en ”ny grön giv” under sina första 100 dagar vid makten och väntas den 11 december presentera ramen för sina klimatplaner.

Delar har redan läckt ut. Enligt nyhetssajten Euractiv kommer ”en europeisk klimatlag” i mars för att skapa ett klimatneutralt EU år 2050. I oktober 2020 fyller man på med en ”omfattande plan” för att till år 2030 ha minskat utsläppen av växthusgaser till minst 50 eller 55 procent jämfört med 1990 års nivåer.

Miljöorganisationen Greenpeace är inte imponerad.

”Det räcker med att se bortom rubrikerna för att förstå att de föreslagna åtgärderna antingen är för svaga, ofärdiga eller saknas helt”, skriver talespersonen Franziska Achterberg i ett pressmeddelande.

För Juncker väntar nu en efterlängtad pensionering, efter att de senaste åren ha brottats med stora ryggproblem och njursten. Hans alkoholvanor har dessutom stadigt ifrågasatts – även om han lika stadigt avvisat dem som ett bekymmer.

Hans underfundiga humor blir samtidigt svår för efterträdarna att leva upp till. Hans sista ord till presskåren i Bryssel är symptomatiska för en egensinnig ledare, som gör lite som han vill.

– Jag är hungrig, sade Juncker – och gick.