Nyttigt för unga att träna – men bra att vara vaksam
Allt fler unga börjar träna på gym. Samtidigt sänker många gym åldersgränsen för att möta behovet. Och styrketräning för barn och unga är positivt, fastslår forskningen – skaderisken är låg och hälsoeffekterna många. Men det finns en del att se upp med.
Varför söker sig allt fler yngre till gymmen?
– Spontanidrotten har i princip helt försvunnit. Samtidigt känner sig många barn och unga inte hemma inom föreningsidrotten.
Därför söker de sig till sådant som inte är organiserat, som exempelvis skating och förmodligen även gym. Miljöer som inte är tävlingsinriktade, där det inte finns ledare som stressar, säger Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med inriktning idrottsfysiologi vid Högskolan Dalarna samt vetenskaplig konsult och utbildare för flera idrottsorganisationer och förbund, som exempelvis Riksidrottsförbundet.
Bör barn styrketräna? Ja, fastslår han.
– Det är positivt att det finns alternativ till föreningsidrott där man kan hitta sin nisch. Och att träna på gym är inte farligt fysiskt för barn och ungdomar.
I den kunskapsöversikt
på tema styrketräning för barn och ungdom som Michail Tonkonogi sammanställde för Riksidrottsförbundet för några år sedan visar forskningen att barns behov av allsidig fysisk aktivitet inkluderar muskelbelastande träning. Starka muskler förebygger skador, stärker skelettet och skyddar mot benskörhet, håller blodtrycket friskare och skyddar mot psykisk ohälsa. Här är världens ledande idrottsforskare överens.
Men det finns också en del att se upp med, påpekar Michail Tonkonogi.
– Faran ligger i att det på gym inte alltid finns folk med rätt kompetens, medan det hos idrottsföreningar oftast alltid finns någon som är utbildad av SISU (idrottens studieförbund). Gymbranschen försöker säkerställa detta, bland annat genom kvalitetsråd till personliga tränare. Outbildad personal kan annars innebära risk för ensidig träning. Det vore önskvärt med en förbättring här på renodlat kommersiella gym.
Dessutom är utrustningen anpassad för vuxna.
– Få saker är utformade för en tioåring, som lite mindre skivstänger, tunnare grepp och så vidare.
Däremot tror han att oron för kroppshets hos unga på gym är relativt överdriven.
– Den risken finns, men är liten i proportion till att barn i allmänhet rör sig för lite idag, eller inte rör på sig alls. Vi kommer att ha så mycket benskörhet så det skriker om det när de blir äldre.
– Från att inte göra något alls till att gå till ett gym två dagar per vecka är en enorm skillnad. Man kommer även in i ett sammanhang, där gymmet kan vara en bra inkörsport till andra träningsformer.
Vad kan man som förälder kräva av gymmet?
– Ställ frågan om det finns det någon som har en adekvat utbildning. Bara att folk kommer och ställer sådana frågor på gymmen kommer att tvinga dem att göra något. Det finns internationella rekommendationer vad gäller antal set, antal övningar och så vidare. Men huvudsaken är att belastningen är lagom, så att man kan klara att lyfta 10-15 gånger.
Hur bör barn och unga träna?
– Det allra bästa är en allsidig fysisk aktivitet. Belastningsnivån och innehållet i träningen ska anpassas till deras fysiologiska, psykologiska och sociala förutsättningar och till deras biologiska ålder. Här behöver tränare och ledare därför ha de kunskaper som krävs om barns och ungdomars utveckling för att kunna välja rätt träningsformer och metoder.
I boken Åldersanpassad
fysisk träning för barn och ungdom, som Michail Tonkonogi gett ut tillsammans med Helena Bellardini, berättar han att styrketräning för barn inte behöver utföras med vikter och maskiner - även om det heller inte behöver uteslutas – och ger exempel på bra och lekbetonade styrkeövningar som gör stor nytta för barn.
Det råder bred
konsensus bland forskarna om att styrketräning för barn kan betraktas som en synnerligen säker träningsform med mycket låg skaderisk, men som i all annan fysisk aktivitet handlar det om att utföra en övning med rätt teknik, säger Michail Tonkonogi och nämner som exempel att barn löper mer än 1 500 gånger större risk att skadas av att spela fotboll än av att styrketräna. Dessutom har styrketräning skadeförebyggande effekter även vid utövning av annan fysisk aktivitet. Det visar sig exempelvis hos kvinnliga idrottare, där bristande bålstabilitet har ett tydligt samband med knäskador.