Fakta: De mest sedda svenska filmerna
Svenska filmer med premiär 2019. I urval:
”Britt-marie var här”, regi: Tuva Novotny. Premiär: 1 februari. 212 000 biobesök.
”Hasse & Tage - en kärlekshistoria”, regi Jane Magnusson. Premiär: 6 september. 147 600 biobesök.
”Jag kommer hem igen till jul”, regi: Ella Lemhagen. Premiär: 8 november. 80 000 biobesök.
”Tills Frank skiljer oss åt”, regi Leif Lindblom. Premiär: 18 oktober. 79 500 biobesök.
”438 dagar”, regi Jesper Ganslandt. Premiär: 30 augusti. 70 000 biobesök.
”En komikers uppväxt” regi Rojda Sekersöz. Premiär: 11 oktober. 60 000 biobesök.
”Quick”, regi: Mikael Håfström. Premiär: 20 september. 51 400 biobesök.
”Eld & lågor”, regi: Måns Mårlind och Björn Stein. Premiär: 14 februari. 38 500 biobesök.
”And the we danced”, regi Levan Akin. Premiär: 13 september. 36 189 biobesök.
”Ring mamma!”, regi Lisa Aschan. Premiär: 22 november. 15 000 biobesök.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
• kats och att det inte finns några planer på att ändra inriktningen på filmpolitiken, vilket också bekräftats av kulturminister Amanda Lind (MP). Svenska filminstitutet bjuder nu in branschen till ett möte den 12 december för att diskutera krisläget.
Mikael Fellenius, vd för den regionala filmfonden Film i Väst, som finansierar och samproducerar många svenska filmer, säger till TT att de ska vara med på branschsamtalet. Men han framhåller att krisen egentligen inte är helt ny. Samt att man heller inte alltid kan utgå ifrån vad man tror att publiken vill ha.
– Ett algoritmstyrt filmsamhälle kommer inte att hjälpa till här, det är fel ände att börja i. Det blir så lätt ett ”följa-john-beteende”, där alla gör film efter förlagor och kända varumärken.
Vad är er roll i detta, har ni skäl att vara självkritiska?
– Jo, men det har vi. Vi rannsakar oss själva och ställer tuffa frågor nu. Men vi har inte fått in tillräckligt bra projekt inom både den publika sidan men också inom arthouse. Men det mest dramatiska är ju att de publika filmerna inte har fungerat. Och där krävs det passionerade producenter, som är kreativa och har en högre ambitionsnivå.
I slutändan är det hos biografägarna som det vikande intresset blir tydligast.
– Skillnaden mellan ett bra och ett dåligt bioår är att det kommer åtminstone någon bra, bred svensk film. Speciellt utanför storstäderna. Finns det ingen bredd blir det bekymmer i hela branschen, säger Peter Fornstam, vd för biokedjan Svenska bio och ordförande för Sveriges biografägareförbund.
De filmer som var tänkta att locka en bred publik i år har inte gjort det, varför?
– Det måste bero på att de inte har nått ut till publiken eller varit tillräckligt bra. Med facit i hand, ”438 dagar”, är det en film som kan nå en bred publik? Alla måste ju vara självkritiska i det här läget. Samtidigt ser vi ju att biogåendet som helhet fortfarande är stabilt, tack vare titlar som ”Joker” och ”Lejonkungen”.
Samtidigt som svensk film har svårt att locka publiken till biograferna är den populär hemma i tv-soffan. Fantasydramat ”Gräns” sågs av 500 000 personer när den visades på SVT, enligt Anna Croneman, programchef för drama och film på SVT.
Under ett samtal om den svenska filmpubliken på Filmhuset i Stockholm tidigare i höstas konstaterade både Anna Croneman och Peter Öhman, vd för hyrfilmstjänsten SF Anytime, att svensk film alltid är populärt i deras tittarfönster.
Statistik från SVT visade att Ali Abbasis filmatisering av John Ajvide Lindqvists ”Gräns” (2018) sågs av 500 000 sammanlagt och Amanda Kernells ”Sameblod” av nästan 300 000.
– Enskilda titlar kan gå väldigt bra, och det trots att vi ligger sist i näringskedjan och får filmerna som tidigast 18 månader efter biopremiär. Men de populära filmerna, det spelar ingen roll, de ses en gång till av vår publik, säger Anna Croneman.
Även på hyrfilmstjänsten SF Anytime går svensk film bra.
– ”Britt-marie var här” var väl inte någon jätteframgång på bio
”
”Rum 213” gick väl ganska bra på bio. Men den blev en evergreen hos oss direkt.
Peter Öhman
SF Anytime
men den är vår 11:e största film, säger Peter Öhman, innehållschef på SF Anytime.
Han efterlyser filmer för tydliga målgrupper och tar ungdomsfilmen ”Rum 213” (2017) som exempel.
– ”Rum 213” gick väl ganska bra på bio. Men den blev en evergreen hos oss direkt. Den har vi extremt många uthyrningar och köp av varje månad.
En tydlig slutsats under filmseminariet var dock att de filmer som ses allra mest hemma i tv-sofforna är de som fått mest uppmärksamhet redan i biofönstret. Att titlarna är välkända redan från start, marknadsförs ordentligt och blir recenserade påverkar alltså hela kedjan.