Vildsvin – ett gissel men bra för naturen
När Ann-christine Ljungdahl ska till jobbet måste hon först skrämma iväg vildsvinen utanför huset med ett baseballträ. Men samtidigt som de orsakar problem för lantbrukare och trädgårdsägare, ökar de den biologiska mångfalden där de drar fram.
– Vildsvinen är opportunister och överlevnadsspecialister, säger Per Jensen, professor i etologi.
Ann-christine Ljungdahl är en av många villaägare som är trött på vildsvin – både på att få gräsmattan uppbökad och på att överraskas av dem i trädgården.
– När jag ska till mitt nattarbete kan storsuggan stå i mörkret och passa på flocken, bara tio meter ifrån mig. Därför har jag alltid med mig ett basballracket i plåt, berättar hon.
Rådet till villaägare som inte vill få gräsmattan uppgrävd är att stängsla med el. Men Ann-christine Ljungdahl anser att problemet lastas över på markägarna.
– De togs från början hit på grund av ett jägarintresse och sedan tog de sig ur hägnen. Man menar att de plötsligt ska vara med i svenska faunan. Men svinen har inte tillräckligt med naturliga fiender. Svinstammarna växer oss över huvudet. Människan stör hela tiden i ekosystemet och i detta fall är det svårt att återställa.
Hur ska då villaägaren som möter ett vildsvin på tomten bete sig?
– Det är upp till den enskilda situationen. Men man ska inte tränga det. Ge det en flyktväg. Först då kan du försöka skrämma bort vildsvinet genom att gå emot det och föra oväsen, säger Jerker Andersson, ansvarig jaktvårdskonsulent i Södra Älvsborg på Jägareförbundet.
I skogen är chansen att få se vildsvin oftast minimal. De går heller inte till oprovocerad attack mot människor.
– Jag tycker inte vi behöver vara rädda när vi är ute i skogen. Vildsvin i skogsmiljö rör sig mycket och byter hela tiden platser under dygnet. De är störningskänsliga, så störs de kan de lämna hemområdet i flera veckor innan de kommer tillbaka. I städer däremot har de blivit avtrubbade.
Vildsvin som gjort sig hemmastadda i stadsmiljö måste hanteras och tas bort, säger Jerker Andersson.
– Det är stora djur som tappat respekten för människor. Ett bra sätt att begränsa dem är att ta bort skydd i form av buskage och tät skog, där de har sina daglegor. Här tror jag även att kommunerna kan göra mer.
Skjut gärna mycket vildsvin – men skjut korrekt, understryker han.
– De har en hög reproduktion och klarar ett högt jakttryck. Men eftersom de är nattaktiva krävs engagemang för att lyckas med jakten. Dessutom är det kontraproduktivt att ta bort mödrarna. Då kan ungarna bete sig på ett oönskat sätt. Skjuts en sugga med yngre grisar mister de en erfaren ledare och kan orsaka större skada.
Att förstå beteendens orsaker är lika viktigt som att förstå deras konsekvenser, anser Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet. Via mejl berättar han att vildsvin i sin naturliga miljö är mycket sociala djur, framför allt suggorna.
– De lever i maternella flockar, där en flock vanligen består av en äldre hona och hennes döttrar och eventuella systrar. Galtarna är mer solitära och ansluter framför allt under brunstperioder. De har relativt stora hemområden, upp till många hektar och är utpräglade allätare. Men den huvudsakliga födan är växtbaserad, inte minst rötter och frön.
Vildsvinen gör också en viktig ekologisk insats, säger han.
– De uppbökade fälten och skogsgläntorna ger möjlighet för olika växter att rota sig och frön att gro. Det ökar den biologiska mångfalden där de drar fram.
Vad är det som gör att deras störningskänslighet avtrubbas i tätbebyggda områden?
– Vildsvinen är opportunister och överlevnadsspecialister. Det gör att de lätt anpassar sig till att leva nära människor och kan söka sig till trädgårdar, bebyggelse och till och med städer om det visar sig att det går att hitta mat där. När vildsvin hittat mat i exempelvis trädgårdar blir de snabbt orädda, särskilt om de inte jagas. Men de är i grunden
”
Jag mår dåligt av att säga att de ska skjutas. Men eftersom de inte har några naturliga fiender sker en massiv spridning och de orsakar stor förstörelse.
Ann-christine Ljungdahl villaägare
skygga och försiktiga, med en stor anpassningsförmåga.
Den stora anpassningsbarheten är bakgrunden till att vildsvinen domesticerades och blev till tamsvin för cirka 8 000 år sedan, berättar Per Jensen:
– De hade helt enkelt sökt sig till människans bosättningar och odlingar när vi blev jordbrukare och därifrån var det ganska enkelt att hägna in dom och avla på de individer som hade de mest önskvärda egenskaperna.
Svenska jägareförbundet har i ett projekt undersökt vildsvinets betydelse för den biologiska mångfalden just genom att bidra till spridningen av växter. Vildsvin visade sig gynna artrikedomen av växter på flera sätt, både genom sitt bökande och genom att sprida frön. Mångfalden av kärlväxter ökade, särskilt hos arter med mycket små frön som orkidéer och ormbunkar.
Den avhandling som blev resultatet av projektet visade att artrikedomen var cirka 30 procent högre i de störda ytorna än i de ostörda kontrollytorna inom området.
Det visade sig också att vildsvinen sprider frön, sporer och så vidare som fastnat i pälsen. Ett fyrtiotal kärlväxter och tio mossarter hittades i jord som tagits där djuren exempelvis skrubbat sig. Dessa saknades i prover tagna endast några meter därifrån.
– Vildsvinets bökande bidrar till ökad diversitet. Genom att de vänder upp och ner på jorden, bryter upp ett mosstäcke eller gammal vall, stimulerar de frösådden. Nya fröer kan slå rot och nya arter etablera sig. Det ökar rimligen även förutsättningarna för ökad diversitet av insektsfaunan, vilket i sin tur kan gynna fåglar och så vidare, säger Carl-gustaf Thulin, docent i populationsbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Han berättar hur en kollegas avhandling visar att vildsvinets bökande är en ursprunglig form av markstörning som kan gynna vissa arter och den biologiska mångfalden. Den får stöd av ytterligare en studie, som har undersökt vildsvins påverkan på vårblommor i ett skånskt naturreservat. Även om vitsippa, blåsippa och vårlök minskade som följd av bökandet, ökade den totala artrikedomen.
– Här kommer man in på en intressant diskussion. Vi uppfattar ett hav av vitsippor som vackert och tycker det är fruktansvärt när vildsvinen bökat upp. Men biologisk mångfald kanske inte ser så vacker ut i mänskliga ögon.
Det är flera faktorer som har gjort det möjligt för vildsvinet att expandera, säger Carl-gustaf Thulin.
– Dels är det en art som har lätt att reproducera sig. Dels odlar vi grödor som gynnar dem. En annan faktor som kan möjliggöra en stor expansion är att det i dag saknas stora rovdjur.
Men den bild som förmedlas av vildsvin är enahanda, tycker han.
– Det talas ofta om kostnader när det gäller vilt, och hur de skadar våra intressen på olika sätt.
I stället tycker Carl-gustaf Thulin att vi bör tala om den biologiska nyttan med exempelvis vildsvinet.
– Det är ett vilt djur som vi ska samleva med och respektera.
Under tiden fortsätter problemen med vildsvinen för villaägaren Ann-christine Ljungdahl. Det handlar inte om att hon inte gillar djur, understryker hon.
– Jag mår dåligt av att säga att de ska skjutas. Men eftersom de inte har några naturliga fiender sker en massiv spridning och de orsakar stor förstörelse. Det är vi människor som från början stört balansen.
De uppbökade fälten och skogsgläntorna ger möjlighet för olika växter att rota sig och frön att gro. Det ökar den biologiska mångfalden där de drar fram.
Per Jensen professor i etologi vid Linköpings universitet