Flera polisanmälda våldsbrott i skolorna
Varberg: Trots vårens löften från ansvariga politiker visar HN:S kartläggning att skolvåldet i kommunen har fortsatt. Nu satsar förvaltningarna på samarbete för att minska brotten.
Varberg: Våldet i skolorna fortsätter, slag, stryptag och mordhot är bara några av alla polisanmälningar som gjorts under året. Nu satsar kommunen på ny plan för att minska brotten.
I våras kunde HN berätta att ett 40-tal polisanmälningar om våld och hot i skolmiljön gjorts i Varbergs kommun under 2018. Föräldrar vittnade om rädslan för att lämna barnen i skolan samtidigt som socialtjänsten menade att en trygg skolmiljö är skolans ansvar.
När ordförande i förskole- och grundskolenämnden, Hanna Netterberg (M), fick vetskap om situationen sa hon att den var oacceptabel och att kommunen behövde arbeta fram bättre samverkansformer.
2019 ser dock inte bättre ut och sedan i slutet på mars har närmare 30 polisanmälningar om grövre brott i skorna gjorts.
Flera anmälningar gäller elever som blivit misshandlade eller hotats och majoriteten av brotten som anmälts har inträffat i grundskolan.
– Det är situationer som inte är okej och som inte hör hemma i en skola. Vi vill att alla ska vara trygga när man är i skolan, säger Johan Berntsson, grundskolechef i Varbergs kommun.
För att få en övergripande blid av situationen och ett bättre samarbete i kommunen meddelar förskole- och grundskoleförvaltningens chef, Susanna Hanson, att förvaltningen nu arbetar med att ta fram en samverkansplan, ”Barn och unga planen”.
– Planen har flera olika perspektiv, den är inte bara inriktad på att motverka våldet i skolan, men det hoppas vi naturligtvis ska bli en av flera synergieffekter, säger Susanna Hanson.
Planen bygger på en kartläggning av kommunen i olika perspektiv, till exempel ur det socioekonomiska perspektivet och samverkan ska föras mellan förskole- och grundskoleförvaltningen, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen.
– Jag kan inte ge dig något svar på exakt hur vi kommer arbeta eftersom arbetet precis påbörjats och de olika perspektiven inte är fastställda än. Men vi vill kunna rikta våra insatser där de gör mest verkan, säger Susanna Hansson.
I skrivande stund har styrgruppen gett i uppdrag till arbetsgruppen att starta kartläggningsarbetet.
Nästa steg inväntar dock den nya socialchefen.
På frågan hur skolchefen ser på att sedan i slutet av mars inkommit nära 30 polisanmälningar om grövre brott i skolmiljön säger hon:
– Tillsammans med polisen anser vi att vi inte kan hantera hot och våld i skolan på ett annat sätt än resten av samhället. Därför måste vi, om de här sakerna händer, göra polisanmälningar. Det behöver inte betyda att hot och våld ökat utan bara att vi har blivit tydligare med att anmäla.
Att polisanmäla ligger i linje med den likabehandlingsplan som kommunen har på skolorna för att tydliggöra hur ärenden om kränkande behandling ska hanteras.
– Jag har nyligen samlat rektorerna på skolorna för att diskutera vikten av rutiner kring polisanmälningar följs.
I februari har vi en uppföljning med polisen som vi har ett nära och gott samarbete med, säger grundskolechef Johan Berntsson som antyder att rutinerna tidigare inte följts till punkt och pricka.
– Det görs fler anmälningar till polisen idag och inte bara anmälningar till socialtjänsten, säger han.
Att elever utsätts för stryptag, örfilar eller mordhot i skolmiljön ser han som allvarligt. Men han tycker inte att föräldrar ska vara rädda för att lämna barnen i skolan.
– Det är viktigt att lyfta att skolan ses som en frisk arena. De här polisanmälningarna berör en liten del av eleverna i våra skolor och de flesta råkar inte ut för våld eller hot i skolmiljön, säger han.