Eva älskar fjällen och leder vänner på årliga vandringar
Eva Järkenstedt leder varje sommar en samling kvinnor – de flesta Lottor – på fjällvandring. – Det är en kompistur för oss och ett sätt att komma iväg, koppla av och ladda batterierna.
Det säger Eva Järkenstedt när vi träffar henne hemma i villan i Haverdal, långt ifrån fjällvärlden. Till vardags är 58-åriga Eva kapten vid flygvapnet och bevakar Sveriges gränser, från en plats ”någonstans i Skåne”.
Mer får vi inte veta om Evas jobb, men desto mer om hennes fjällvandringar som finns dokumenterade i bloggar och på vackra fotografier.
Den senaste turen ägde rum i somras i Sarek och var väldigt lyckad, enligt Eva:
– Trots att vädret var jobbigt.
Var det regn och storm?
– Nej, tvärtom. Det var blå himmel, 32 grader varmt och vi vandrade med 27 kilo packning på ryggen. Det var hårt men det gick ändå, säger Eva som i sanning även har upplevt motsatsen.
– Allra värst var det 2004 när vi gick mellan Abisko och
Kilpisjärvi i Finland. Regnet vräkte ner hela tiden och vi fick kliva på hala stenar och pulsa genom tung snö. Några var så blöta och trötta när vi kom till Treriksröset att de inte orkade dricka skumpa. Men jag fick dem att ändra sig.
Vädret stoppar er inte?
– Nej, vi klarar alla sorter. Men givetvis skulle vi inte gå ut om det varnades för en svår storm.
Evas första kontakt med fjällvärlden var 1980, när hon åkte med sina föräldrar till Grövelsjön i Dalarna.
– Jag slogs av lugnet och mäktigheten i naturen, säger Eva som har återvänt till Grövelsjön, och sedan länge åker dit varje år med sin egen familj.
– Förr om åren hade vi med barnen och de senare åren även barnbarnen.
De mera krävande fjällvandringarna har sin bakgrund i Evas jobb som militär. Hon tillhörde den första kullen kvinnor som 1980 ryckte in i lumpen vid F16 i Uppsala. Några år senare utbildade hon sig till officer och var klar 1986.
Långt senare, på hösten 2001, fick några lottor höra att Eva hade lett värnpliktiga i en tremilamarsch – och ville göra detsamma.
– På sommaren 2002 gick vi därför Karolinermarschen från Tydal i Norge till Handöl i Sverige. Vi sov några nätter i raststugor och resten i tält.
Vandringen blev en succé och sedan dess har Eva varit i fjällen med fem-sex kvinnor varje år.
– När vi går blir vi tystare och tystare medan alla försjunker in i sig själva. Sedan pratar vi desto mer när vi tar rast.
Nästan alla deltagare har anknytning till Lottakåren.
– Några har vandrat med mig nästan varje år, andra kommer och går, säger Eva.
65-åriga Lisbeth Larsson från Halmstad deltog redan första året 2002, och har bara missat två somrar.
– Den ena gången var jag på utbildning och andra gången föddes mitt första barnbarn, säger Lisbeth som menar att vandringarna med Eva har blivit ett behov.
– Vi har en fin gemenskap i gruppen och jag får såväl mental avkoppling som fy
”
När vi går blir vi tystare och tystare medan alla försjunker in i sig själva. Sedan pratar vi desto mer när vi tar rast.
Eva Järkenstedt
sisk träning, säger Lisbeth som har många vackra ord att säga om sin fjällguide.
– Eva är så bra på att leda och lära ut, på ett lugnt och behagligt sätt.
Lisbeth ska vara med sommaren 2020, när Eva Järkenstedt planerar en vandring från Narviksfjällen i Norge till Kebnekaise i Sverige.
Eva har själv varit uppe på
Sydtoppen sju gånger och 2018 ledde hon gruppen upp på Norges två högsta berg: Galdhöpiggen och Glittertind.
– Jag hoppas att vi även kan avsluta sommarens tur med ett toppbesök på Kebnekaise, säger Eva.