Agnes Wold: ”Myndigheterna gör ett bra jobb”
Professorn Agnes Wold, 65, är van vid att säga saker som går emot den allmänna bilden.
När det handlar om det nya coronaviruset innebär det att försvara myndigheterna och det smittspårningsarbete som kommit henne nära. Det innebär också att hålla sig lugn.
– Det är inte så, som en del människor försöker göra gällande, att alla sitter handfallna och kliar sig i huvudet.
Agnes Wold är professorn som inte varit rädd för att gå mot strömmen. När det nya coronaviruset nu skapat oro i samhället, behåller hon lugnet. Då jobbar hon ändå ganska nära virusen.
Hon har inte bara synts och attackerats i Twitterflödet. Hon är också professor, överläkare och avdelningschef på avdelningen för infektionssjukdomar, vid Institutionen för biomedicin på Göteborgs universitet.
Därför var hon i höstas med och startade upp den nordiska utbildningen i smittskydd och vårdhygien vid Göteborgs universitet. Efter en termin har den utbildningen blivit minst sagt aktuell.
Smittskyddsarbetet har den senaste veckan intensifierats i Sverige, för att spåra kontakter som bekräftade coronafall haft, och Smittskydd Västra Götaland har sedan det första bekräftade fallet gått upp i stabsläge.
– Jag träffar ju de här smittskyddsmänniskorna när vi planerar kursen. Så jag har fått lite känsla kring viruset, även om jag inte kan allt i detalj, säger hon, efter att tillfälligt ha lagt en uträkning över andelen smittade åt sidan.
Onsdagen den 26 februari bekräftades det första fallet av det nya coronaviruset i Göteborg, vilket var det andra fallet i Sverige.
En dryg vecka senare har över 100 personer insjuknat i landet, de allra flesta efter att ha varit i smittodrabbade Italien. Hanteringen av situationen har varit föredömlig på flera håll i Sverige, inklusive i Göteborg, menar Agnes Wold.
Hon har märkt av apparaten som dragits i gång i hennes närhet.
– Oh ja, och den har märkts av långt innan smittan kom till Sverige. Jag blir lite irriterad när jag sitter och läser på Twitter, och ser att vissa skriver att man inte fattar varför man inte gör något. De säger att folkhälsan är passiv, men har ingen aning om vad som pågår bakom. Sedan är det inte meningen att de ska ha det heller.
Kontakten med regionens smittskydd är tät i hennes vardag.
– I och med att jag sitter och planerar kurserna med dem vet jag hur mycket arbete det är. De som är från smittskyddet säger: ”Nu kan jag inte komma, för jag ska på coronamöte”. Alla människor får gå på coronamöten liksom, och det är hela meningen med verksamheten, säger hon och fortsätter:
– Hela förloppet har bara pågått i ett par månader. Det är inte så, som en del människor försöker göra gällande, att alla sitter handfallna och kliar sig i huvudet.
Sedan det första coronautbrottet i kinesiska Wuhan har kritiken mot de svenska myndigheterna kommit från såväl allmänheten som experter.
En av de hårdast ansatta myndigheterna har varit Folkhälsomyndigheten, som bland annat kritiserats för att förminska allvaret, vara otydlig i sina besked och ge motstridiga svar.
Agnes Wold håller dock inte med om kritiken, som bland annat kommit från andra professorer.
– Jag kan inte förstå dem som har varit kritiska mot Folkhälsomyndigheten, för jag har tittat och tycker att de är så fantastiskt bra, säger hon och fortsätter:
– Jag funderade på om det bara var jag som tyckte att de var så bra, men nu träffade jag smittskyddskompisar. Då sade alla ”Åh så bra Anders Tegnell (statsepidemiolog) är”, ”Åh så bra Johan Carlson (generaldirektör) är”. För de är så otroligt sakliga. Jag förstår att folk är vana vid att höra massa floskler från medietränade människor. Så det framstår kanske som lite konstigt med folk som bara står där och berättar exakt vad man vet, och inget annat.
På en punkt menar Agnes Wold dock att också hon har funderat över det som myndigheten kommunicerat till allmänheten.
– Det jag tror har blivit lite förvirrande är att man pratar om olika risker. Det är egentligen det enda jag kan kritisera Folkhälsomyndigheten för, när de pratar om ”låg risk” som nästa dag är ”måttlig risk”. Jag förstår vad de menar, men det tog ett tag innan jag förstod. Vanligt folk tänker inte på risker på det sättet. Hon fortsätter:
– Annars tycker jag att de har varit jättebra. Föredömliga. Det är inte vanligt att myndigheter är så bra. Men det beror på att det är proffs och inte några kommunikatörer som står där. Det är riktiga människor som kan det här. Infektionsläkare, statistiker, mikrobiologer med mera.
Vissa arbetsplatser och skolor har hållit stängt runt om i Sverige de senaste dagarna, med anledning av oro för det nya coronaviruset.
Men det är ingen åtgärd som Agnes Wold tycker är rimlig.
– Jag hade just ett litet bråk om det. Sjukvården och folkhälsan har en glasklar strategi som de jobbar efter. Får man symptom så ringer man. Sedan kan ju enskilda företag och så göra vad de vill. De kanske tycker det är bra att låta folk jobba hemma, av kommersiella skäl, men det är ingenting som viktiga samhällsfunktioner kan syssla med. Såsom sjukvården och kommunikationer.
Själva oron som finns bland allmänheten och har fått ett nummer som 1177 att bli hårt belastat, förstår hon dock.
– Det är väldigt förståeligt att folk är oroliga, och det är klart att alla människor känner en oro när det är ett nytt smittämne. Men man får absolut inte börja göra åtgärder för att folk är oroliga. Då hamnar man på ett sluttande plan. Då tänker folk: ”Jaha, nu stänger skolan. Men mamma som jobbar i sjukvården måste jobba, för annars stannar samhället”. Då tänker hon: ”Jaha, bryr ni er inte om oss då?” Det är inte bra alls. Hon fortsätter:
– Sedan är det klart att jag förstår folks oro. Det är som min dotter, som är psykiatriker, säger: Fem procent av befolkningen har generaliserade ångestsyndrom, och det är klart att massa folk som har sådana här psykiska läggningar blir extremt oroliga. Men sjukvården och myndigheterna kan absolut inte låta det styra hur man agerar.
Är oron rentav lite överdriven?
– Oro är oro, det ligger liksom i den mänskliga naturen. Vissa blir så rädda att de blir som helt förlamade. Det får man tänka på, det är helt naturligt. Däremot kan man inte fatta beslut på grund av det. Jag tycker synd om de stackars rektorer som blir nerringda av föräldrar som kräver att skolan ska hållas stängd. Det slipper sjukvården, för här agerar man på rationella och vetenskapliga grunder.
Världen över har drygt 100 000 personer insjuknat i covid-19, som är sjukdomen som kan utvecklas av det nya coronaviruset. Bedömningen är alltjämt att ing
Jag kan inte förstå dem som har varit kritiska mot Folkhälsomyndigheten, för jag har tittat och tycker att de är så fantastiskt bra.
Det är klart att alla människor känner en oro när det är ett nytt smittämne. Men man får absolut inte börja göra åtgärder för att folk är oroliga.
Det viktigaste man kan göra är att hålla sig hemma om man känner sig sjuk.
en allmän spridning förekommer i Sverige, utan att den absoluta majoriteten av fallen är importfall – alltså personer som smittats utomlands.
Agnes Wold har tilltro till smittskyddets och sjukvårdens beredskap.
– Det gäller att se till så att alla som kan ha smittats spåras så tidigt som möjligt. Målsättningen är naturligtvis att alla utbrott som genereras av importfall ska kvävas, och jag kan inte se annat än att det är möjligt. Man lyckades eliminera mässlingepidemin, när man satt och jobbade hela julhelgen 2017. Det är ett mycket mer smittsamt virus, som flyger i luften, och det gick jättebra.
Förberedelserna för ett eventuellt större utbrott i Sverige pågår. Det har också väckt diskussioner om att Sverige skulle ta mildare på läget än de nordiska grannländerna, och om att man i Norge skulle förvänta sig att var fjärde person i landet blir smittad. Feltolkat, menar Agnes Wold.
– Sjukvården måste planera för vad som händer ifall coronaviruset skulle börja sprida sig bland allmänheten, i samhället. Då börjar man prata om siffror där flera procent får sjukdomen. Det var det som blev helt förvrängt häromdagen, när det pratades om att Norge räknar med att 25 procent kan få sjukdomen. De räknar inte med det, de räknar på det, säger hon och fortsätter:
– Man gör modeller, och det måste man göra. Man övar liksom, precis som om man gör en brandövning. Allt sådant där ”om kriget kommer” betyder inte att det är särskilt troligt, men man måste ha en beredskapsplan. Det är två saker som inte får blandas ihop. Att man planerar för något betyder absolut inte att det är det troligaste scenariot.
Även om Agnes Wold förstår att det finns en allmän oro, menar hon att risken för att bli smittad av det nya coronaviruset är förhållandevis låg.
Hon har därför svårt att förstå vissa åtgärder som privatpersoner börjat vidta.
– Det här med att folk börjar bunkra andningsmasker… När ska man använda dem? Det är ingen idé utomhus, för där finns i princip ingen smittorisk. Ska man sitta hemma vid köksbordet med andningsmask då? Att bunkra mat förstår jag inte heller. Det finns ju till och med möjlighet att ringa Ica, och få mat levererad till dörren, eller beställa pizza. Det är verkligen jättekonstigt.
Att ge sig ut och resa i dessa tider ifrågasätter hon också, såväl på semester som på konferenser.
– Jag blir så trött på när folk känner att de måste hit och dit. Det är klart att jag har förståelse om man har en döende mamma i Italien eller Iran, men det här bortskämda resandet har jag inget till övers för. Alla forskare måste inte åka runt på konferenser heller, det är bättre man stannar hemma och jobbar.
Vad har du för råd till allmänheten?
– Det viktigaste man kan göra är att hålla sig hemma om man känner sig sjuk. Varje fall som dras in genererar en massa jobb för sjukvården. Kanske finns det då en viss risk att det tar upp sjukvårdsplatser, när de riktigt sjuka behöver läggas in.
Agnes Wold avrundar, återgår till arbetet och till att sammanställa statistiken över andelen coronasmittade.
Hon gör det med en stark tilltro till myndigheterna och till smittspårningsarbetet som pågår, och suckar över oron som fått ännu en skola att stänga.