Viktigaste att få alla individer nöjda med de kroppar de föds med
Svar på ”Jag fortsätter ta fighten” (11/4).
Varberg. Bergenblock tror inte könsdysfori är inbillat. Om en pojke upplever att han är en flicka är detta ett psykologiskt problem och absolut inte ett fysiskt problem, något annat är enligt min mening omöjligt. Nu till själva poängen, det som beslutades i KF gäller barn som än under 13, dessa barn har ännu ej utvecklad kognitiva och känslomässiga förmågor och kan vara förvirrade över sin könstillhörighet. Att då göra dessa individer än mer förvirrade i sin tillhörighet blir direkt kontraproduktivt och kan likställas med att försöka bota anorexi med att kalla patienten fet.
Vi har sett en rejäl ökning av könsdysfori sen 2008 och en teori är så kallad kulturbunden psykologisk smitta. Om personer i tidiga år uppmuntras att fundera över sin könsidentitet och undervisas om att könsdysfori är en normalvariant är det inte osannolikt att vissa ungdomar riktar sitt identitetssökande mot just könsidentitet. Sådant sökande kan spridas snabbt i sociala nätverk, vilket beskrivits för en rad andra fenomen som bulimi, suicid (ökar då kända personer eller någon man känner tagit sitt liv), rökning, fetma med flera.
Det viktiga, enligt vår mening, är att i möjligaste mån försöka få alla individer nöjda med de kroppar de föds med och undvika könskorrigering, som könsdysfori kan leda till, vilket är oåterkalleligt. Vi tror helt enkelt att Bergenblocks modell där vi låter barn bestämma är fel då dessa inte ännu uppnått den mognaden som krävs för att könsidentifiera sig. Olle Hällnäs (SD)
Helen Alexborn (SD)