Fakta: Så gör du
Du kan göra skillnad – i din egen täppa eller trädgård. Med ganska små förändringar går det att förvandla en steril gräsmatta till en myllrande mångfald av liv där humlor, bin och fjärilar trivs. Trädgårdsexperten Susanna Rosén delar med sig av sina bästa tips.
Du kan inte ensam lösa hela klimatkrisen, men absolut dra ditt strå till stacken genom att göra din trädgård till ett litet paradis för insekter. Det betyder inte att du måste låta slånbärsbuskar, björnbärssnår och hallonris frodas hejvilt, bara att du bjuder in en viss variation. Vare sig du har en större tomt, en radhustäppa, en odlingslott eller en balkong kan du betrakta och behandla den som ett eget ekosystem.
En snaggad gräsmatta är nämligen något av det mest artfattiga som finns, och samtidigt oerhört arbets- och resurskrävande. För att skapa ett mikrokosmos av biologisk mångfald behöver vi sätta på oss andra glasögon och se den lite vildvuxna tomten som ett smörgåsbord för pollinerare. Då får man tåla, och kanske till och med välkomna, lite skräp i hörnen.
Susanna Rosén är mångårig medarbetare i tidningen Allt om trädgård och gav nyligen ut boken ”Klimatsmart trädgård – plantera och odla för hållbarhet”. Något som blir allt viktigare i takt med att naturliga ängsmarker krymper och betesmarker ersätts med skogsodlingar.
– Se trädgården som ett reservat! Man har nämligen funnit att den biologiska mångfalden i regel är större i trädgårdar än i omgivningarna. Bara det visar hur viktigt det är att vi ser till att ha riktiga blommor och varierade trädgårdar med många olika växter, säger hon.
”Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill…” Allting börjar med jorden, menar Susanna Rosén. Jorden gillar inte att ligga naken, i naturen ser man ju aldrig bar jord. Där finns ingen som städar och räfsar och ändå myllrar det av liv.
– Man kan skapa ett kretslopp på tomten där växtrester, löv och ris återbördas till jorden. Mitt motto är
Susanna Roséns tips på växter, buskar och träd som passar i en klimatsmart trädgård från vår till höst:
Massor av vårlökar, från de första snödropparna till allium, Pioner med enkla blommor, Stäppsalvia, Fingerborgsblomma, Kryddväxter, Kärleksört, Lavendel, Kungsljus, Höstanemon, Borstnejlika, Ullvide eller annat vide/sälg – för övervintrande humledrottningar på våren, Fruktträd och bärbuskar, Buskros med enkla, doftande blommor, Syrenbuddleja – fjärilar är som galna i den..
• att inget från trädgården ska lämna grinden, utan det mesta ska tas om hand och återgå till jorden, säger Susanna Rosén.
Det är lite bakvänt, tycker hon, att åka till tippen med löv och grenar och sedan till nästa ställe för att köpa nya påsar med jord och mull. Löv är ju perfekta till jordförbättring, gräsklipp till täckodling och organiskt avfall kan komposteras och bli till ny jord. Gamla grenar kan bli växtstöd och kvistar från beskärning till staket.
En tredjedel av maten vi äter är pollinerad av bin och andra insekter. Den optimala miljön för pollinerare kräver växter som blommar, gärna från tidig vår till sen höst och så naturliga som möjligt.
– Med naturliga växter menar jag sådana som är nära sitt ursprung, helst med enkla blommor där man ser ståndare och pistill, som gamla trädgårdsväxter till exempel. Då vet man att det finns mat för insekter att hämta. Många förädlade växter, med fyllda blommor, saknar både pollen och nektar, säger Susanna Rosén.
Ett annat tips är att anlägga en äng eller en ängslik plantering. Det kräver tid och tålamod men man kan börja med att spara de växter som själva hittar in i gräsmattan, som gullviva, nunneört, prästkrage, vitmåra, blåklocka, rödfibbla och backnejlika. Man kan också så ängsfröer på några plättar här och där och låta blommorna fröa av sig.
Susanna Rosén ratar kemikalier av alla slag i sin trädgård, inklusive konstgödsel. Bekämpningsmedel är helt tabu och torvmull, som är en ändlig resurs, avråder hon från.
– Mina egna gräsmattor påminner mer om blandade örtmattor. Det finns så mycket fint som blommar i dem, säger hon.
Tror du att trenden håller på att vända – bort från jakten på den perfekta gräsmattan till den lite mer vilda trädgården?
– Jag hoppas det, men det verkar finnas två grupper. De som är mer okänsliga för klimattänk och vill ha sin perfekta gräsmatta och en gigantisk altan. Andra däremot välkomnar trenden, som jag hoppas har kommit för att stanna, och nu tänker mer på vad de kan bidra med genom att odla i sin trädgård, säger Susanna Rosén.