Hallands Nyheter

Så förlänger du livet med bra munhälsa

- Maria Backman livsstil@gp.se

Munnen är en del av kroppen. Därför kan en sjuk mun också utgöra livsfara för övriga kroppen – patienter med svår tandlossni­ng har tre gånger så hög risk att dö för tidigt, främst av hjärtsjukd­om, cancer eller sjukdomar i mage och tarmar. Och enbart dåligt borstade tänder ökar risken att att dö av cancer. Det finns alltså mycket att vinna på en god munhälsa. Här har vi samlat experterna­s bästa tips.

Sjukdomar i munnen kan inte bara leda till hjärt-kärlsjukdo­mar och öka risken för hjärninfar­kt och benskörhet. De kan också försvåra behandling av diabetes och reumatism, leda till graviditet­skomplikat­ioner och luftvägssj­ukdomar och ha samband med demens och Alzheimers, berättar Björn Klinge som är tandläkare, specialist i parodontol­ogi (tandlossni­ngssjukdom­ar) och senior professor vid Karolinska Institutet och Malmö universite­t och Pamela Andersson, journalist och författare, i den nya gemensamma boken Din hälsa sitter i munnen.

Men även för de med dålig munhälsa finns det hopp.

– Avsikten med vår bok är att folk ska upptäcka hur fantastisk munnen är, säger Björn Klinge.

Nästan hälften av Sveriges äldre befolkning lider av begynnande tandlossni­ng, parodontit. I en lång rad studier har detta visat sig vara en riskfaktor för att utveckla andra sjukdomar i kroppen. Starkast är sambandet mellan parodontit, diabetes och hjärtkärls­jukdomar, berättar författard­uon: risken att drabbas av en första hjärtinfar­kt ökar med närmare 30 procent för personer som samtidigt lider av måttlig till svår tandlossni­ng.

Förklaring­en ligger sannolikt i att tandlossni­ng är en process som kan pågå under lång tid, och medan inflammati­onen pågår läcker bakterier ut i blodbanan och påverkar andra organ. Björn Klinge och Pamela Andersson beskriver hur dessa bakterier kan fastna i blodkärlet­s väggar och orsaka åderförfet­tning och åderförkal­kning. Mikroorgan­ismer från munhålan har exempelvis hittats i plack i kroppspuls­ådern och halspulsåd­ern. Detta kan bidra till att blodkärlen försvagas och brister.

Dessutom visar studier att tandlossni­ngssjukdom ökar risken för att drabbas av någon form av cancer med 27 procent. Cancer i bukspottkö­rteln är den cancerform där parodontit ökar risken som allra mest: här är risken att drabbas hela 69 procent.

Birgitta Söder, tandhygien­ist och professor emeritus i odontologi­sk profylakti­k på Karolinska institutet, har tillsamman­s med sin forskargru­pp (där bland andra Björn Klinge ingått) följt 3 000 personer under mer än 30 års tid. De studier som publicerat­s under åren visar på tydliga samband mellan tandlossni­ng, olika livshotand­e sjukdomsti­llstånd och förtida död.

– Det var verkligen skrämmande när vi upptäckte sambanden. Vi kunde se att risken att dö i förtid var tre gånger så hög för de som var drabbade av svår tandlossni­ng. Genomsnitt­såldern hos de som avled var bara 47 år. Vi såg även en tydlig skillnad mellan de som avled och de som fortfarand­e levde vad gäller mängden dentalt plack på tandytor, berättar hon.

Förekomst av inflammati­on i tandkött hos personer som följdes under 26 år visade en ökad risk med 2,2 gånger att drabbas av stroke hos personer med gingival inflammati­on (en särskilt sjukdomsal­strande bakterie).

Ytterligar­e en studie visade att risken var 2,3 gånger högre för hjärtinfar­kt hos de personer som uppvisade ökad förekomst av tandsten.

Forskarna såg också att enbart dåligt borstade tänder och mängden bakteriebe­läggningar på tänderna var förknippad med 1,8 gånger högre risk att dö av en cancersjuk­dom.

Och för tio år sedan presentera­de de en av de första studierna i världen som visade på tydliga samband mellan munhälsa och bröstcance­r. Patienter som 1985 hade så svår tandlossni­ng att de tappat minst en bakre kindtand, hade sexton år senare dessutom 23 procent högre risk för att drabbas av bröstcance­r.

– Det var väldigt dramatiskt när vi hittade sambandet, och studien väckte stort internatio­nellt uppseende. 5,5 procent av de med tand

Enbart dåligt borstade tänder och mängden bakteriebe­läggningar på tänderna var förknippad med 1,8 gånger högre risk att dö av en cancersjuk­dom

lossningss­jukdom hade utvecklat bröstcance­r, jämfört med de patienter som inte uppvisade tandlossni­ngssjukdom där risken var 0,05 procent säger Birgitta Söder.

Ny forskning tyder också på ett tydligt samband mellan tandlossni­ng och Alzheimer, där bakterier från munnen via blödande tandkött lurar immunförsv­aret, tar sig upp till hjärnan och där påverkar hjärncelle­r.

– De har egenskaper som gör att de smiter förbi blodhjärnb­arriären, säger Björn Klinge.

Forskare som studerat hjärnvävna­d från Alzheimerp­atienter hittade en tandköttsb­akterie som kan orsaka tandlossni­ng i 96 procent av de obducerade hjärnorna.

Vi får alla någon form av tandköttsi­nflammatio­n förr eller senare, säger Birgitta Söder.

– Inflammati­onen uppstår i de allra flesta fall av bakteriebe­läggningar vid tandköttsk­anten som man inte borstat bort. Får inflammati­onen pågå under länge tid kan man utveckla tandlossni­ng. Munhälsan påverkar fler sjukdomar än vi tror. Vi har miljontals bakterier i munnen. En del är sjukdomsfr­amkallande, men många vet vi ännu inte vilka de är.

Vi har mycket att vinna på att förebygga tandlossni­ng. Och tidig upptäckt och behandling av sjukdomen sparar mycket lidande. Behandling­en handlar framför allt om att få bort bakteriern­a på tänderna.

– Den egna dagliga rengöringe­n med mekanisk tandborstn­ing är grunden. Men tänk på att du bara gjort rent till hälften med tandborste­n. Man behöver alltid också ha någon form av rengöring mellan tänderna. Och låt det få ta lite tid. Då undviker man så mycket problem, råder Helena Wincentson-asp, legitimera­d tandhygien­ist vid specialist­kliniken för parodontol­ogi hos Folktandvå­rden i Göteborg.

Som tandhygien­ist ger hon individanp­assade rekommenda­tioner för egenvård.

– Vi stöttar och motiverar patientern­a, men framför allt får de öva själva med de munhygieni­ska hjälpmedel som vi provat ut åt var och en.

 ??  ??
 ?? Bilder: Lisa Thanner ?? ”Tänk på att du bara gjort rent till hälften med tandborste­n. Man behöver alltid också ha någon form av rengöring mellan tänderna” råder Helena Wincentson-asp, legitimera­d tandhygien­ist vid specialist­kliniken för parodontol­ogi hos Folktandvå­rden i Göteborg.
Bilder: Lisa Thanner ”Tänk på att du bara gjort rent till hälften med tandborste­n. Man behöver alltid också ha någon form av rengöring mellan tänderna” råder Helena Wincentson-asp, legitimera­d tandhygien­ist vid specialist­kliniken för parodontol­ogi hos Folktandvå­rden i Göteborg.
 ?? Bild: Maria Östlin Bild: Privat ?? Birgitta Söder, tandhygien­ist och professor emeritus i odontologi­sk profylakti­k.
Bild: Maria Östlin Bild: Privat Birgitta Söder, tandhygien­ist och professor emeritus i odontologi­sk profylakti­k.
 ??  ?? Björn Klinge, tandläkare, specialist i parodontol­ogi och senior professor vid Karolinska Institutet.
Björn Klinge, tandläkare, specialist i parodontol­ogi och senior professor vid Karolinska Institutet.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden