”Det var ytterligare ett slag på käften. Hur kan man värdera ett barns liv till 250 000 kronor?”
– Det var ytterligare ett slag på käften. Hur kan man värdera ett barns liv till 250 000 kronor? Vi fick ingen upprättelse. Inte den minsta ursäkt för vad samhället gjort mot oss.
Den process som nu förbereds av Crusner advokatbyrå omfattar hundratals fall runt om i Sverige.
– Det kommer in nya fall varje dag, säger Monica Crusner.
Processerna siktar in sig på att kräva skadestånd från de kommuner där barnen har blivit placerade och även de kommuner som beslutat om placeringarna.
Crusners resonemang är att dessa kommuner har brustit i sitt tillsynsansvar eller fattat felaktiga beslut och att det i slutänden handlar om brott mot de mänskliga rättigheterna som regleras i Europakonventionen. Tanken är därför att driva fallen hela vägen upp i Europadomstolen om det skulle krävas.
Missförhållandena är ofta svåra att belägga i efterhand, men Monica Crusner menar att bevisbördan för tillsynen ligger hos kommunen.
– Den största bevisbördan ska kommunerna ha. Det är ganska enkelt att bevisa att det inte har skett någon tillsyn om det inte finns några journaler som visar att man gjort tillsyn. De är kommunerna skyldiga att bevara i 70 år, säger hon.
Men att lyfta fram de barn- och fosterhemsplacerade barnens berättelser kan också fylla en annan funktion, menar hon.
– Precis som metoo-rörelsen, så är det här ett motsvarande grepp för de barn som finns där ute idag, resonerar hon.
Nu förbereds Claes Westergrens fall tillsammans med ett 50-tal andra stämningar som planeras att lämnas in till tingsrätter runtom i landet samtidigt.
Westergrens fall anses av advokatbyrån vara ett av de grövre och man kräver därför en miljon kronor i skadestånd.
Varbergs kommun har bemött det första kravbrevet som advokatbyrån skickade in i mars.
I ett svar daterat den 17 mars skriver kommunjuristen Lisa Holmdahl Pedersen bland annat att:
”Varbergs kommun beklagar att du upplever dig blivit illa behandlad under den uppgivna perioden då du var placerad i fosterhem i Varbergs kommun efter beslut av Göteborgs barnavårdsnämnd” [...] ”Den försummelse och de skadegörande handlingar som du anser dig ha blivit utsatt för ska enligt er uppgift ha skett under åren 1954–1963. Eftersom preskription inträder tio år efter en fordrans uppkomst har den framställda fordringen förfallit.” [...] ”Vidare kan inte vitsordas att du farit illa på påstått och eller ersättningsbart sätt varför skadeståndsanspråket avvisas även i sak”. [...] Det kan slutligen konstateras att staten, genom en lag som trädde i kraft den 1 januari 2013, gav enskilda möjlighet att ansöka om ersättning hos en särskilt tillsatt ersättningsnämnd.” [...] ”Staten Sverige har härigenom erbjudit enskilda rätt till ersättning liknande det som du nu framställt”.