Hot och trakasserier mot lantbrukare ökar

Allt fler bönder har blivit utsatta för hot och trakasserier från djurrättsaktivister.

Nu ska en utredning se över straffskalorna för olaga intrång och även om en gårdsplan på ett lantbruk kan likställas med en byggnad.

– Det här är en allvarlig brottslighet på det sättet att det kan vara ett fåtal individer som står för den, men de kan ställa till rätt stor skada, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Dels drabbas enskilda bönder och dels kan djurrättsaktivisternas brott mot lantbrukare innebära att återväxten inom näringen drabbas, framhåller Johansson.

– Unga människor kan tveka till att gå in i sektorn när man ser att det finns den här typen av trakasserier och hot förenat med det, säger han.

Hot och trakasserier mot djurhållande bönder från djurrättsaktivister har ökat de två senaste åren, enligt en undersökning från Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

En enkät, som har gjorts på uppdrag av Lantbrukarnas riksförbund, visar att femton procent av de svarande uppger att de känner en eller flera lantbrukare i sin närhet som under de två senaste åren har blivit utsatta för djurrättsaktivism. För 2016 var siffran tio procent.

– Vi är tyvärr inte förvånade. För det är de här signalerna vi får från våra medlemmar ute i landet och de olika produktionsinriktningarna, säger Anders Drottja, krisberedskapsansvarig på LRF.

Efter ett möte mellan justitieministern och LRF har en tjänsteman på justitiedepartementet fått i uppdrag att se över straffbestämmelserna för brottet olaga intrång.

– Inriktningen är att straffbestämmelserna dels skärpas och dels också utvidgas så att man helt enkelt kan lagföra vid fler situationer än i dag, säger Morgan Johansson.

Det är i linje med LRF:S krav om vad en utredning skulle se över. Intresseorganisationen anser att det är ett problem att olaga intrång endast omfattar intrång i byggnader. LRF vill att en gårdsplan på ett lantbruk ska ses som en hemfridszon och om någon obehörig uppehåller sig på platsen ska det betraktas som ett hemfridsbrott. Framför allt aktualiseras detta när djurrättsaktivister demonstrerar vid exempelvis kosläpp.

– Ladugård och produktionsplats ligger ofta väldigt nära bostaden, vilket gör att det blir ett intrång även i hemfriden, säger riksförbundsordförande Palle Borgström. Samtidigt finns det andra värden att ta hänsyn till som exempelvis yttrande- och demonstrationsfrihet. – Lantbrukare i hela landet ska kunna känna en trygghet och kunna bedriva sin näring på ett tryggt sätt, men å andra sidan finns det de grupper som är kritiska mot djurhållningen och till djurskyddet. Och det får man gärna vara, man har allt rätt att vara kritisk till det, men man har inte rätt att tillämpa våld eller trakassera. Det är precis de gränserna som måste bli tydligare och dras upp, säger Morgan Johansson.

I förlängningen är det ett demokratiproblem med militanta djurrättsaktivister, menar LRF.

– Det är klart att de får ha de här åsikterna, men när man med våld och hot påtvingar åsikterna på andra blir det ett problem för hela samhället, säger Palle Borgström.

Utredningen ska även se över straffskalorna för olaga intrång, men också vad som krävs för att ett sådant brott ska betraktas som grovt.

– Det är otydligt när det rör sig om grovt brott och när det rör sig om brott av normalgraden. Man ska se över om man kan föra in sådana kvalifikationsgrunder, säger Morgan Johansson.

Planen är att utredningen ska gå ut på remiss i höst och att regeringen lägger fram en proposition till riksdagen nästa vår.

– I bästa fall kan det bli ett ikraftträdande 1 juli 2021, säger Morgan Johansson.