En osäker framtid väntar för den kommunala kulturen
Efter coronapandemins utbrott har regeringen höjt de generella anslagen till kommuner och regioner med 21 miljarder kronor. Men prioriterar kommunerna verkligen en frivillig sektor som kultur?
I Umeå, den kommun som lägger mest pengar per invånare på kultur, kommer extrastöd till kulturen att bli absolut nödvändigt, menar kulturchefen Fredrik Lindegren. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om att hålla avstånd gäller – än så länge – året ut och han tror inte att allt kommer att rulla i gång som vanligt igen redan till hösten.
– Vi kommer definitivt att vara en kommun som behöver extra stöd till kulturen om inte konsekvenserna ska bli ödesdigra, det är jag övertygad om, säger han.
Men precis som många andra kommuner har Umeå skjutit fram beslutet om budgetprioriteringar till i höst.
Redan i fjol redovisade 41 procent av landets kommuner ekonomiskt underskott, och coronakrisen gör situationen ännu värre. Sveriges kommuner och regioner (SKR) uppskattar nu att just Umeå förlorar 210 miljoner i skatteintäkter jämfört med tidigare prognoser, men enligt regeringen blir tappet endast 38 miljoner kronor, berättar kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S). Ännu vet man inte hur ekonomin ser ut.
– Vi har inte diskuterat prioriteringar än. Kulturen har alltid varit viktig för Umeå, naturligtvis, men vi vet inte hur stora underskott vi har inför kommande år. Det finns ingen politisk diskussion i dagsläget, vi måste veta vad vi har att röra oss med.
Även Katrien Vanhaverbeke, chef för lokal och regional utveckling på SKR, befarar att just kultursektorn kommer att känna av Folkhälsomyndighetens restriktioner också på längre sikt. Däremot vill hon inte spekulera i huruvida kulturen kommer att drabbas hårdare i egenskap av frivillig kommunal verksamhet.
– Jag kan inte svara på det, men när man tidigare har lyft sådana farhågor har vi kunnat se att man i de flesta kommuner och regioner har värnat kulturen eftersom man ser att det är en viktig del av meningen med livet, att människor kan ta del av kultur och fritid, men just nu är det som att sia om framtiden.
Kommunerna står för nästan 40 procent av den offentliga finansieringen av kultur. Även kommunerna och regionerna måste hjälpa kommunalråd Täby
till att rädda kulturlivet framhöll kulturminister Amanda Lind (MP) redan i början av april.
SKR försöker skaffa sig en detaljerad bild av konsekvenserna, inte minst för de institutioner som finansieras via den så kallade kultursamverkansmodellen där även staten är en viktig finansiär.
– Där måste alla göra sin insats, även staten genom att förstärka kultursamverksansmodellen, säger Katrien Vanhaverbeke.
”
Skulle vi hamna i ett läge där vi saknar 100 miljoner prioriterar vi alltid välfärdens kärna först, det vill säga vård, omsorg, skola och förskola.
Täby kommun lägger mindre än en tredjedel av Umeås belopp per invånare på kultur. Där menar kommunalrådet Erik Andersson (M) att regeringens stödmiljarder kommer även kulturen till godo – som det ser ut nu.
– Det blir inga besparingar på kulturen, men skulle vi hamna i ett läge där vi saknar 100 miljoner prioriterar vi alltid välfärdens kärna först, det vill säga vård, omsorg, skola och förskola.
Erik Andersson (M),