Invånarna förtjänar ett styre med verklighetsanknytning
Svar till Anneli Andelén (30/6).
Falkenberg.
Om det är som du säger att vi pedagoger ute på förskolorna är dina hjältar är det kanske dags att lyssna på oss som har kunskap och erfarenhet.
Du säger att barn och personal inte bara är siffror utan att ni har förtroende för våra förskolechefer. Det är sant att de har erfarenhet och i bästa fall kan avgöra barngruppernas storlek men det är inte där problemet ligger utan det är att det är ekonomin hela tiden som styr som avgör verksamhetens kvalitet. Att ständigt få höra att nu är det besparingstider nu får vi dra in personal och inte göra några inköp till verksamheten börjar bli tröttsamt.
Alla barn ska lyckas i Falkenbergs kommun men helst utan resurser. Vi ska trolla med den personal vi har och hjälpas åt över avdelningarna. Är det den tillit till oss som du menar? Att det löser vi på något sätt?
Att vi inte ska minska barngrupperna om 15 barn för att det är en reform som är både dyr och dålig har vi hört många gånger förr. Det är ju uppenbart varför ni inte vill gå med på det. Ni vill se fler pedagoger! Du kanske ska undersöka varför det är så många pedagoger som slutar för ett annat arbete eller som går till vikariepoolen.
När du var
ute på besök på våra förskolor hade det varit ett bra tillfälle till samtal, men det hanns inte med när du besökte min arbetsplats.
Att en förskoleavdelning med fördel kan ha 18 barn om förutsättningarna är de rätta undrar jag. Hur är de rätta förutsättningarna för dig? Det kan se väldigt olika ut beroende på barngruppernas sammansättning men alla barn måste ha rätt till stöd i sin utveckling, det ska inte vara skillnad beroende på i vilket område man bor.
Jag har arbetat de senaste åren i barngrupper på 18 barn och det kan vara ganska krävande eftersom det är ganska mycket som vi ska hinna med. Som du vet har vi ett uppdrag att följa läroplanen, ska helst kunna flera språk eftersom vi inte har rätt till modersmålslärare längre, kunna teckenspråk och känna till olika barns diagnoser så att alla barns behov blir tillgodosedda.
Jag har haft
många fantastiska år med alla barn men väljer nu att gå på ledighet och lämna över till andra. Tyvärr tappar man arbetsglädjen ibland för att det sliter på oss pedagoger både fysiskt och psykiskt och det med sorg och frustration man oroar sig för barnen som inte får den hjälp till utveckling som de behöver.
Så Anneli , det är som du säger att barn och personal är inte som siffror ..... Men de måste få kosta och det är ett barns rättighet. Därför sågar jag din åsikt att du vet hur vår verksamhet fungerar. Kathryn Samuelsson förskollärare sedan 1985 och snart ledig