Svett, tårar och låg lön

Varberg. En dam sade till mig: ”Ni som arbetar i vården nu i covid -19-tider och nu när det är så varmt, ni har väl någon slags lönebonus?”

Svar: ”Nä det har vi inte. Vårdpersonalen i Varbergs Kommun får inte ens kaffe!”

Jag har slitit hela den här helgen. Svetten har runnit! Jag känner hur svettdropparna från pannan letar sig in i ögonen och svider eller in i munnen och det smakar salt. Visiret immar igen, man har en stor våt fläck på ryggen, man får knappt på sig skyddshandskarna på grund av svetten.

Jag duschar kunder i ett varmt badrum, tvättar bort avföring från det ena och det andra. Får ta emot slag och hot. Springer för att hämta golvliften för att ta upp boende från golvet, tröstar andra boenden som är ledsna och förvirrade. Samtidigt skall jag.städa, tvätta, laga mat och baka till eftermiddagskaffet.

Måste hinna dokumentera!

Inte får jag bra betalt. Vi vårdanställda får inte heller något extra lönepåslag i dessa tider.

Jag tackar de boenden som ger mig en varm blick eller ett leende tillbaka. Boenden som tackar mig för att jag finns och säger att jag är värdefull. Jag tar mig tid för de som behöver mig.

Älskar utmaningar i form av att behöva tänka utanför boxen – jag finner lösningar och förslag till förbättringar. Bemötande, närvarande och lyhördhet är viktiga faktorer i min yrkesroll. Att kunna läsa av boenden som inte mår bra.

Trots att helgen varit såååå jobbig – är jag stolt och nöjd med min helginsats på jobbet. Tack kära kollegor för bra teamwork. Usk/skötare