Fakta: om:

... att återta sin koreanska identitet: – I samhället är det så småsint att man anses vara antingen det eller det, höger eller vänster, svensk eller invandrare. Men jag gillar inte binära uppdelningar, för jag känner att jag är många saker. Jag är mest svensk men lite korean, jag är i dag stockholmare men ändå från landsbygden. Jag växte upp i arbetarklassen men är övre medelklass i dag.

•

... folkhemmet:

– Jag har en teori om att folkhemmet inte var en kollektivistisk idé som alla tror. Jag menar att det var en individualistisk idé om att alla människor skulle få det så bra att de skulle kunna klara sig själva. Att man slipper flytta hem till sina barn när man blir gammal. Delvis har den tanken lyckats. Var och en har mer frihet men det betyder också att socialdemokratin i och med det lite har avskaffat sig själv. Nu springer många runt och tar rättigheter för givna. I dag finns till exempel en ständigt pågående debatt om kvotering av föräldradagar. De som inte vill det säger att ”vi kan själva bestämma vad vi ska göra med våra pengar”. Men de har inte förstått att det är statens pengar. Föräldrapenningen kom till efter en politisk reform som en hel del människor var emot. Semester också, det är fackliga segrar.

•

... rasism i uppväxten:

– Jag såg uppenbarligen ut som en korean men som adopterad blev jag bemött som alla andra. Ibland sade någon något taskigt. Mycket av den rasism jag mötte var inte medveten, och därför dömde jag inte de personerna. Jag försöker fortfarande bemöta sådant som folk säger som jag uppfattar som konstigt. Jag skriker inte rasist, utan försöker förstå eller säger ”det där tycker jag är lite generaliserande”. Då blir det kanske ett bra samtal i stället för att vi ska bli arga på varandra. Men det är lätt för mig att säga nu när jag har ett bra jobb, god ekonomi och lägenhet i Stockholms innerstad. Då är det lättare när någon säger något dumt.

•

... begreppet intersektionalitet: – Det är ett ord som har fått väldigt dålig klang i Sverige, eftersom man tror att det handlar om att man ska ta in ras och genus i allting. Men för mig blir begreppet ett sätt att tvärtom förstå att ett attribut du har avgör inte din ställning i samhället. En afrosvensk kvinna som är partiledare för Liberalerna har mycket mer inflytande än en vit man som är arbetslös och sjukskriven i Bjuv. Men folk använder begreppet på fel sätt. Dels att man avfärdar förtryck men också att man hittar förtryck där det inte finns.

•

”Sd gör det som arbetarrörelsen gjorde förr i tiden, men de gör det online. de frågar: ’varför är du inte Sverigedemokrat?’ och ger sig inte förrän den personen har ändrat sig. det finns en framåtanda där. det var länge sedan någon socialdemokrat försökte övertyga mig om att bli sosse”, säger Patrik lundberg.