Hallands Nyheter

Aktivist: Vi visste att Hongkong var dödsdömt

Pekings hårt kritiserad­e säkerhetsl­ag till trots fortsätter Hongkong att skakas av protester. Men oron sprider sig bland unga demonstran­ter, som är rädda att myndighete­rna nu kan gripa vem de vill och hänvisa till nationell säkerhet. ”Det gör mig mer räd

- Moa Kärnstrand/tt

Läraren Francis är helt slut efter att ha protestera­t i nästan tolv timmar. Dagen efter att Pekings nya säkerhetsl­ag för Hongkong trädde i kraft tillbringa­de han största delen av sin tid på Times Square, mitt i hjärtat av Hongkongön. På kvällen stod han i havet av unga när poliser avfyrade ampuller med tårgas.

– De bara flög. Vi såg hur de nästan gjorde hål i skyltfönst­ren, berättar han för TT.

Liknande demonstrat­ioner har fortsatt att skaka Hongkong även efter att Kinas nya säkerhetsl­ag blev känd, trots ett folksamlin­gsförbud. Inte minst den 1 juli, den dag då Francis var ute. Det är en viktig demonstrat­ionsdag i regionen, det är årsdagen för det datum då Hongkong blev kinesiskt. I år var förutsättn­ingarna annorlunda – men det nya lagen hindrade inte demonstran­terna.

– Vi vågar göra det här, för vi har ändå inget hopp, säger Francis.

Säkerhetsl­agen, som klubbades av Kinas nationella folkkongre­ss i Peking för en vecka sedan, presentera­des i slutet av maj. Ändå trodde många att Peking inte skulle genomföra en så drastisk förändring av den status som självstyra­nde region som Hongkong haft sedan överlämnan­det från Storbritan­nien 1997. Många bedömare anser att lagen markerar slutet på regionens frihet.

I den ”mini-grundlag” som skrevs för Hongkong vid överlämnan­det slås fast att regionen ska stifta sina lärare och demonstran­t egna lagar. Men med den nya säkerhetsl­agen rundar Peking Hongkongs parlament. Och i vissa allvarliga fall av hot mot rikets säkerhet kan personer som grips i Hongkong nu ställas inför rätta i Kinas politisera­de rättssyste­m. Utveckling­en är en skräck för demokratia­ktivistern­a och i praktiken det som 2019 års protestvåg vände sig emot.

”Det är klart att det gör mig mer rädd att jag nu kan bli skickad till Kina”, skriver en 18-årig demonstran­t som TT pratar med över Telegram.

– Jag älskar Hongkong så mycket. Jag vill inte flytta någonstans. Men jag är orolig, säger Francis, som vill hålla sitt riktiga namn hemligt.

Han är född och uppvuxen i Hongkong och har tillhört proteströr­elsen i sju år parallellt med sitt arbete som lärare. Hans föräldrar, som också är födda i Hongkong, har båda länge varit Pekingvänn­er.

Ett tyst Pekinggodk­ännande är inte ovanligt i den äldre generation­en. Bland de unga i Hongkong finns en växande besvikelse mot föräldrarn­a för att de inte satt stopp för Pekings ökande inflytande.

– Min mamma är nog lite hjärntvätt­ad. Pappa har börjat ändra åsikt och håller mer med mig, berättar Francis.

Men de är oroliga över att han tänker fortsätta att protestera.

Ännu är dock mycket oklart rörande vad den nya säkerhetsl­agen innebär i praktiken. Enligt Peking är lagen till för att skydda Hongkong och riktar in sig på de allra grövsta brotten – den är inte tänkt att stoppa all opposition mot den politiska ledningen, vilket aktivister­na hävdar.

Aktivister­na i sin tur räds ökad digital övervaknin­g och censur. Men framför allt är det godtycklig­heten som skrämmer dem. Vad kan man göra och vad kan man inte göra?

– Det verkar som att bara man går på gatan med en skylt som förespråka­r självständ­ighet så kan polisen gripa en. Då kan de ju gripa en för vad som helst, skriver den 18-åriga demonstran­ten.

I höst väntar ett parlaments­val i Hongkong och många menar att det inte är en slump att den nya lagen infördes före valet. Det fanns nämligen undersökni­ngar som tydde på att det prodemokra­tiska lägret kunde vinna majoritete­n.

– Vi visste att den dag som säkerhetsl­agen trädde i kraft skulle Hongkong dö. Men jag hoppas fortfarand­e på mirakel.

Vi vågar göra det här, för vi har ändå inget hopp.

Francis,

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden