Svag svenska kan ha påverkat covidvård

Bristande språkkunskaper hos personal i äldreomsorgen kan ha bidragit till problem under coronapandemin. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har i flera år varnat om dålig svenska som en riskfaktor.

Ivo har granskat äldreomsorgen under pandemin. I tillsynen finns exempel på verksamhetschefer som larmat om kommunikationssvårigheter.

– Det fanns särskilda utmaningar med att få ut information till medarbetare eftersom det var svårt att förstå på grund av språkförbistringar, säger Anna Karin Nyqvist, enhetschef på Ivo. I flera år har myndigheten pekat på problem med att personal inom äldreomsorgen inte kan tillräckligt bra svenska. I en rapport från 2018 lyfts det också fram som en av myndighetens viktigaste iakttagelser under tillsynen av äldreomsorgen.

Trots det har Ivo inte undersökt i vilken utsträckning brist på svenskkunskaper har inneburit konsekvenser under coronapandemin.

– Vi har, i det här läget, inte ställt specifika frågor om detta, säger Anna Karin Nyqvist.

Ivo vill därför inte uttala sig om vilken roll språksvårigheterna har haft för smittspridning inom äldreomsorgen.

– Det är möjligt att vi ser sådana saker när vi går vidare och gör en fördjupande granskning, säger Anna Karin Nyqvist.

Kommunal som representerar medarbetare inom äldreomsorg har tidigare lyft upp bristande språkkompetens som ett problem. Fackförbundet anser att språket är viktigt, exempelvis när det handlar om att förklara hur skyddsutrustning används.

– En sämre arbetsorganisation innebär större risk för smittspridning, och att inte förstå varandra genom språket riskerar onekligen att försämra en arbetsorganisation, säger Torbjörn Dalin, chefsekonom på Kommunal.

Flera generella initiativ finns sedan innan för att stärka språkkompetens i äldreomsorgen. Och fler behövs, menar Caroline Olsson, sektionschef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Hon lyfter fram insatser med så kallade särskilda språkombud som får uppdraget att stötta kollegor som har bristande kunskaper i svenska. Något hon vill se i större utsträckning.

– Vi har egentligen ingen helhetsbild där vi kan kvantifiera problemet. Det jag kan säga är att i den dialog vi har med kommuner så lyfter de upp att det behövs satsningar på språkutbildning och språkutveckling, säger hon.