Kommunens ekonomi mår bättre än befarat
Varberg: Coronakrisen har inte inneburit det dråpslag mot ekonomin i Varbergs kommun som befarades i våras. Kommunen ser nu i stället ut att gå mot ett prydligt plusresultat.
Varberg: Varbergs kommun ser ut att gå mot ett stort plusresultat under 2020. Förklaringen är till stora delar de stödinsatser som gjorts från statligt håll under coronapandemin.
I våras lyste alla varningslampor: kommunen var på väg mot ett katastrofalt år ekonomiskt, trodde man. Prognoserna pekade mot kraftigt minskade intäkter och kommunstyrelsens ordförande Ann-charlotte Stenkil (M) flaggade för att kommunen skulle komma att behöva utnyttja sin resultatutjämningsreserv.
I dag är situationen en annan. De statliga coronakrispengarna har fallit ymnigt över kommunsektorn och nu ser Varbergs kommun ut att gå mot ett stort plusresultat.
– Resultatet blir enligt nuvarande prognos, inräknat Getteröbron, 300 miljoner kronor, berättar Ann-charlotte Stenkil.
Den nya Getteröbron kommer, den dag den är slutbesiktigad och klar, att lämnas över från Trafikverket till Varbergs kommun som en gåva och då bokföras som en intäkt på 155 miljoner kronor. Intäkten är en post av redovisningsmässig karaktär som inte säger särskilt mycket om den reella kommunala ekonomin.
Men även med bron borträknad gör Varbergs kommun alltså ett plusresultat på omkring 145 miljoner kronor enligt nuvarande prognos.
– Förklaringen är till stor del statsbidrag på omkring 128 miljoner kronor, förklarar Ann-charlotte Stenkil.
Kommunens ekonomichef Jens Otterdahl Holm förklarar ytterligare:
– Skatteintäkterna har inte minskat så mycket som man hade trott. De åtgärder som sattes in under pandemin med stöd för korttidspermitteringar, höjd a-kassa och så vidare har gett effekt. De har inneburit att det har funnits inkomster att beskatta trots att aktiviteten i samhället har minskat. Men vi är bara i september ännu och mycket hänger på hur hösten blir, säger han.
I överskottet är heller inte inräknat eventuella vinster och utdelningar från de kommunala bolagen.
Att det ekonomiska resultatet för kommunen ser ut att bli så bra detta krisår kommer kanske som en överraskning för den som kunnat läsa i tidningen om socialnämndens olika besparingsåtgärder på bland annat dagcentraler, personlig assistans och hälsoledare.
Ann-charlotte Stenkil vill inte spekulera i om någon av dessa besparingsåtgärder kan komma att rullas tillbaka. Trots allt kommer kommunen behöva fortsätta att spara pengar under de närmaste åren.
– Vi kommer att ha stora utmaningar under åren framöver, säger Stenkil.
Det ska också sägas att kommunen har ett finansiellt mål som säger att kommunen ska gå i genomsnitt 135 miljoner kronor plus varje år, detta för att kunna hantera investeringar och inte långsiktigt urholka den kommunala ekonomin.
Budgeten för 2021 håller just nu på att utarbetas och om det kommer att finnas något utrymme för extra tillskott så kommer dessa i första hand att riktas mot socialnämnden, säger Stenkil. Men hon betonar också vikten av att varje nämnd följer sina budgetramar.
– Socialnämnden har gått igenom sin verksamhet och fattat en del tuffa beslut. Det har varit tufft inte minst för dess ordförande, Erland Linjer, som hängts ut i olika sammanhang. Men varje nämnd har ett ansvar att hålla sin budget och de övriga allianspartierna har inte alltid varit beredda att stå bakom besparingarna i socialnämnden, säger Stenkil.