Besparing inte målet med vegetarisk mat
Varberg: Skolmaten i Varberg har varit uppe för debatt den senaste tiden. Nu ger ordföranden i servicenämnden Tobias Carlsson (L) sin syn på maten som serveras i skolorna.
Varberg: I Varbergs skolor är två dagar i veckan helt vegetariska. Kritiker mot detta menar att det är för att spara pengar och att det leder till högre matsvinn. Nu ger ordföranden i servicenämnden Tobias Carlsson sin syn på skolmaten i Varberg.
Skolmatsdebatten har funnits lika länge som det har serverats mat i den svenska skolan.
2017 beslutade politikerna i förskole- och grundskolenämnden i Varberg att det minst två dagar i veckan enbart ska serveras vegetariska alternativ.
I Varberg är det serviceförvaltningen som är ansvarig för all kommunal matlagning. Det är till dem som förskole- och grundskoleförvaltningen beställer skolmaten som serveras i skolorna. Nu ger servicenämndens ordförande Tobias Carlsson sin syn på skolmaten i Varberg.
– Från början kanske det fanns ett besparingstänk men att vi fortsatte med det är främst en hållbarhetsfråga. Skolmaten är något som är viktigt och som vi satsar på i Varberg, säger han.
Kostnaden för en skollunch i Varberg ligger på 11, 57 kronor. Vilket är lite högre än riksgenomsnittet. Men enligt Tobias Carlsson är inte kostnaden ett helt rättvist sätt att jämföra på.
– Små kommuner, med bara några tusen invånare kommer alltid lägga mer pengar på varje måltid. Men de får också betala ett högre pris för råvarorna än stora kommuner som handlar i större volymer, säger han.
En annan faktor som spelar in är att Varberg valt att bara servera svenskt kött i skolorna och även satsa på en hög andel ekologiska varor.
– Att bara servera svenskt kött är en satsning på både kvalitet och hållbarhet. Men innebär också en högre kostnad. Det är också någonting som spelar in i valet att ha två vegetariska dagar, säger Tobias Carlsson.
Han säger också att det i dagsläget inte finns några planer på att utöka de helvegetariska dagarna.
– Utifrån Livsmedelsverkets bestämmelser om kostcirkeln och vad eleverna behöver få i sig hade det varit möjligt. Men vi är nöjda med de två dagar som finns nu, säger han.
Ytterligare ett kritiskt argument som förts fram mot den vegetariska kosten är att matsvinnet blir större dessa dagar, vilket är sämre ur ett hållbarhetsperspektiv. Men utifrån de mätningar som görs, är det inte vid de vegetariska måltiderna, som det slängs mest mat. Snarare tvärtom.
– Vi har mindre matsvinn de dagar det serveras enbart vegetariskt. Det slängs mest mat när det är våra populäraste rätter, säger Tobias Carlsson. Förklaringen till detta menar han är att ögat oftare är hungrigare än magen. När det är mat som är väldigt populär tar barnen ofta mer än vad de orkat äta upp. Vilket gör att det slängs mer. Samtidigt säger han att kommunen har lyckats få ner matsvinnet.
– Vi ligger på ungefär 15 procent matsvinn idag. Det är fortfarande för mycket men samtidigt väldigt mycket lägre en ett genomsnittligt hushåll.
Det har genomförts kampanjer i skolorna för att minska matsvinnet. Men Tobias Carlsson säger att han inte tror att det är den bästa vägen att gå.
– Kampanjer är som tomtebloss, engagemanget blossar upp men dör ut snabbt, säger han.
Istället menar han att det behövs en ökad medvetenhet om matsvinnet generellt.
I de yngre åldrarna och på förskolorna är matsvinnet lågt. Sedan blir det sämre högre upp i åldrarna och de som är värst är gymnasieeleverna.
Något som Tobias Carlsson tycker är lite förvånande.
– Det är hos den generationen som miljömedvetenheten ska vara som störst. Gymnasieeleverna måste helt enkelt bli bättre på att inte slänga mat, säger han.