Pressklipp

I säkerhetsbedömningen fäster både Säkerhetspolisen och Försvarsmakten särskild vikt vid att den kinesiska regimen kan utöva påtryckningar mot både Huawei och ZTE, trots att de formellt är privata företag. Det viktigaste verktyget är två nationella säkerhetslagar. Dessa tvingar alla kinesiska företag att vara både den civila och den militära underrättelsetjänsten behjälplig, bland annat genom att överlämna information, i frågor som rör nationell säkerhet. Vilket förstås kan betyda i princip vad som helst.

Daniel Åkerman i Barometern (moderat)

Det är som alltid med dessa index. Hur man väger och hur man väljer spelar roll. Men två observationer kan vara värda att göra. För det första kan man notera att Sverige enligt WEF faktiskt har relativt svagare social mobilitet än våra nordiska grannländer, trots ungefärligen samma ekonomiska jämlikhet. Detta när man mäter kopplingen mellan föräldrars inkomster och deras barns inkomster. Länder som Nya Zeeland, Australien och Kanada har ungefär samma sociala rörlighet som Sverige, men lägre ekonomisk jämlikhet. Tyskland har lägre ekonomisk jämlikhet, men större social mobilitet.

Fredrik Johansson i Svenska Dagbladet (ob moderat)

Endast fem procent av alla jobb i Sverige kräver högst grundskoleutbildning, men en betydligt större andel av invånarna har den utbildningsnivån. Det gör det svårt att som arbetstagare ställa krav på sin arbetsgivare, när många står på kö för att komma in på arbetsmarknaden. Grundproblemet är inte Foodoras arbetsvillkor. Att det går att anställa folk under sådana arbetsvillkor är ett symptom, inte sjukdomen i sig. Det är i stället den tudelning som präglar svensk arbetsmarknad.

Eva Forslund Upsala Nya Tidning (liberal)

Men angående det storvulna anspråket om bekämpning av fattigdom, återfinns inte ett enda exempel där det svenska biståndet kan sägas ha varit avgörande för att ett land skulle ha rest sig ur fattigdomen eller tagit steget från diktatur till demokrati. Det svenska biståndets oförmåga att visa några sådana framgångar härrör främst från en felaktig problemformulering. Den formuleringen är att man skall bekämpa fattigdom, som om att fattigdom vore något som uppstår eller är ständigt hotade, som om välstånd var ett normalläge. Men vilken grundläggande lärobok som helst i ekonomisk historia påvisar tvärtom att den avgörande frågan är hur välstånd uppstår, då fattigdom har varit mänsklighetens normaltillstånd under större delen av dess historia.

Thomas Gür Göteborgs-posten (ob liberal)