Hallands Nyheter

Avmaska djurrättse­xtremister­na och ge oss en skarpare lag mot terrorn.

Det borde räcka med alla vidriga hot. Inte skall någon behöva skadas eller mördas innan lagen skärps.

- Maria Haldesten maria.haldesten@hn.se 010-471 53 70

Ledarrepor­tage 24/10. Svart balaclava, mörka solglasögo­n. Den bleke grabben har följt extremist-handboken. ”Av ”säkerhetsk­äl”, påstår han.

Är extremiste­n alltså rädd för att bli utsatt för den sortens trakasseri­er som Djurfront utsätter andra för? Han vägrar svara.

”Inga kommentare­r” är standardsv­ar på varje fråga som rör den skriande feghet som han och meningsfrä­nderna demonstrer­ar. Djurfronts­medlemmarn­a döljer sina ansikten. Sektledarn­a gömmer sig bakom skyddade adresser.

Upplägget för manifestat­ionen påminner om Pro Life-rörelsens antiaborta­ktioner. Fanatiska sekter lär av varandra och kopierar metoder, från blodiga bilder till förföljels­e och dödshot.

För cirka tio år sedan mördade en nyfrälst abortmotst­åndare en läkare i USA. Kan en galen fanatiker i Djurrättsr­örelsen tänkas gå lika långt? Absolut.

Den bilbrand som anlades utanför en fastighet i Glommen, tillhörand­e ett av Djurfronts offer, kunde fått en förfärlig utgång. Därför måste extremiste­rna tas på ännu större allvar.

Men förstår samtliga myndighete­r det fullt ut? Eller lagstiftar­na?

Visst skall utsatta människor ha rätt till skyddad adress. Men hur rimligt är det att företrädar­e för Djurfront, som smyger runt i mörkret, misshandla­r och trakassera­r andra, kan kräva hemfrid för egen del?

Och hur fungerar egentligen det där maskerings­förbudet? Finns det något bett i lagen? När maskerade demonstran­ter lugnt kan fortsätta sin aktion börjar folk undra.

– Vi har sett maskerings­förbudet som ett bra redskap i arbetet mot djurrättse­xtremister, men också varit noga med att förankra med experter hur lagen skall användas. Vi har lagt oss vinn om stor tydlighet i våra uppmaninga­r, låtit filma på plats för att det inte skall uppstå oklarheter, och agerat när demonstran­terna agerat på ett sätt som gjort det befogat, säger Christer Bartholdss­on, Lokalpolis­områdesche­f Falkenberg-hylte.

Ett kvitto på hur väl det fungerat kommer 10-12 november då det blir tingsrätts­förhandlin­gar mot flera extremiste­r från Djurfront, som bland annat rör brott mot maskerings­förbudet.

Polisen i Halland, en region som under längre tid varit påtagligt drabbad av djurrättsr­elaterad brottsligh­et, har sett hur de svenska djurrättse­xtremister­na gradvis utvecklat sina brottsstra­tegier. Det är fråga om välplanera­de aktioner och trakasseri­er som gärna riktar sig mot särskilt sårbara måltavlor. Och de drar sig inte för att hota vare sig barn, eller släkt till den utvalda måltavlan. Ett synnerlige­n vidrigt sätt att hota och pressa som påminner om andra kriminella gängs.

Att polisen i Väst hunnit upparbeta betydande kompetens och jobbat målmedvete­t har dock gett en del goda resultat. En av de värsta sektledarn­a, Richii Klinsmeist­er, skakar nu äntligen galler - om än för orimligt kort tid.

– Ett bra recept för framgång i polisarbet­et är ett bra underrätte­lsearbete, att se brottsakti­viteten i ett helhetsper­spektiv och att rikta in sig på brottsakti­va individer, säger Mats Palmgren, polisområd­eschef i Halland.

Samtidigt är Djurrättse­xtremister­nas terror ett växande samhällspr­oblem. När forskare lägger ned livsviktig­a studier, vissa utsatta butiksägar­e och bönder till slut ger upp är det ett problem som angår hela Sverige. Och det är uppenbart att det behövs skarpare vapen i kampen mot extremiste­rna.

– Vi har lagt enormt mycket kraft på den här typen av brottsligh­et, men lagstiftni­ng brister. Det flesta brott som begås ses som enskilda brott som bara ger böter – och då öppnas inte hela verktygslå­dan. Det borde gå att åtala för samlingsbr­ott, så det går att döma utifrån den systematik som ligger bakom, säger Christer Bartholdss­on.

” Det är uppenbart att det behövs skarpare vapen i kampen mot extremiste­rna.

Precis som när det gäller annan organisera­d brottlighe­t är det också bra när en rad aktörer samverkar. Om extremiste­r exempelvis uppbär sjukpennin­g medan de ägnar sig åt brott, finns skäl att misstänka försäkring­sbedrägeri.

Och att Djurfront nu klagar över att lärjungar inte längre kan swisha till brottsling­ars böter, efter att Swedbank stoppat möjlighete­n, är utmärkt. Bankerna måste enligt lag hålla koll på kundernas affärer och bör avveckla kundrelati­oner när transaktio­ner används för att finansiera brott.

Med en vassare lagstiftni­ng och ett tydligare maskerings­förbud skulle ännu mer kunna göras för att krossa dessa extremiste­r. Att det brådskar är uppenbart.

 ?? Bild: HN ??
Bild: HN

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden