Jan Höglund: Turistfavoriten kan delas – USA och EU rasar
Analys
En fortsatt delad ö, med två stater. Det är den turkiske presidentens lösning för Cypern. Men det väcker skarp kritik och ökar spänningen till EU och USA.
Turkiska trupper invaderade Cypern 1974. Det var ett svar på en statskupp av en grekcy priotisk paramilitär grupp med stöd av det cypriotiska nationalgardet och den grekiska militärjuntan. Det ledde till delningen av Cypern längs den Fn-övervakade gröna linjen som fortfarande i dag existerar. 1983 utropades Norra Cyperns Turkiska Republik som självständig med erkännande enbart av Turkiet.
Under alla år har medlare under FN:S ledning förgäves försökt föra samman parterna till samtal om en återförening och ett slut på den uppdelning som präglar ön och lagt hela samhällen i träda, till exempel den tidigare blomstrande kuststaden Famagusta. Stadsdelen Varosha var fram till 1974 en turistort med hotell, bostadshus och butiker längs stranden.
Men när den turkiska militären kom flydde invånarna i panik och Varosha inhägnades med taggtråd, oljefat och presenningar. Byggnader förföll utan underhåll och växtlighet trängde sakta upp ur asfalten. Enligt en Fn-resolution antagen 1984 får bara invånare i dåvarande Varosha bosätta sig där igen.
Men i samband med ett officiellt besök av den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan i veckan för att fira den turkiska invasionen av norra Cypern, tillkännagav de turkcypriotiska myndigheterna att ett område som öppnades för dagbesök i november 2020 i Maras (det turkiska namnet på Varosha) skulle omvandlas för civilt bruk med en möjlighet för människor att återta sina fastigheter.
– Livet kommer att återupptas. En ny era kommer att börja i Maras som kommer att gynna alla, sade Erdogan.
Vid ett tal i den av Turkiet kontrollerade delen av huvudstaden Nicosia upprepade han sitt krav på en tvåstatslösning, det vill säga med en uppdelning av ön i en grekcypriotisk nation i söder och en turkcypriotisk i norr.
– Förhandlingarna kan inte göra några framsteg om alla parter inte erkänner att det finns två folk och två stater med likvärdiga rättigheter, sade han och avfärdade FN:S fredsförsök.
– Vi kan inte ödsla ytterligare 50 år på frågan, sade han.
Det väckte omedelbart stark kritik från grekcypriotisk håll, men även internationellt från EU och USA.
– Jag vill skicka starkast möjliga budskap till herr Erdogan och hans politiska ställföreträdande att det här är oacceptabla handlingar och inga krav från Turkiet kommer att accepteras, sade Cyperns president Nicos Anastasiades.
Enligt Eu-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommer Bryssel aldrig att gå med på en delning. EU:S utrikeschef Josep Borrell kallade den turkcypriotiska utbrytardelens agerande för ”ett oacceptabelt ensidigt beslut”. Det franska utrikesdepartementet talade om om en provokation och skadat förtroende. Det gjorde även USA:S utrikesminister Antony Blinken i en kommentar:
– USA ser Turkiets agerande i frågan om Varosha som en provokation, oacceptabel och oförenlig med landets tidigare åtagande att delta i konstruktiva samtal.
President Erdogan har ett ekonomiskt och geopolitiskt intresse av en turkisk närvaro i området. Det ger honom ett argument för att att göra anspråk på potentiella gas- och oljefyndigheter i territorialhavet kring norra Cypern. De provokativa prospekteringar som han har gjort i Medelhavet har skett i strid med internationell rätt och i konfrontation med EU, även militärt.
För EU, USA och försvarsalliansens Nato är Erdogan ett problem med sin väpnade inblandning i Syrien, i Libyen, i Azerbajdzjan och snart kanske även i Afghanistan. Han ligger i en blodig konflikt med kurder i Turkiet och i grannländerna och för en allt mer auktoritär politik på hemmaplan och har en för väst känslig relation till Ryssland ifråga om Syrien och vapenaffärer.
Samtidigt är EU beroende av Erdogan för att förhindra nya flyktingkatastrofer. Hans utspel om Cypern gör den sköra balansgången om möjlig ännu svårare.