Så har Utöya-dådet lämnat avtryck i film, litteratur och musik
Netflixfilmer, dedikerade låtar, reportageböcker, konstverk och tv-serier. Inom alla kulturområden finns det skildringar av det fruktansvärda terrorattentatet. Här är några exempel på verk om massakern den 22 juli 2011.
”Rekonstruktion Utöya”
regi av Carl Javer
Det har gjorts flera filmer om de tragiska händelserna på Utöya. 2018 kom ”Rekonstruktion Utöya”. En svensk dokumentärfilm av Carl Javer där de fyra överlevarna Rakel, Mohammed, Jenny och Torje möter tolv andra ungdomar i Nordnorge för att dela med sig av sina upplevelser. GP:S recensent Hynek Pallas menar att filmen är brutal och letar sig in under huden på ett sätt som få biofilmer har lyckats med.
”Utöya 22 juli”
regi av Erik Poppe
Samma år, 2018, kom också den norske regissören Erik Poppes ”Utöya 22 juli”. Filmen följer Kaja (Andrea Berntzen) som desperat letar efter sin lillasyster efter att skottlossningen har börjat. Filmen är gjord i en lång tagning och har ambitionen att följa offren. Gärningsmannen glimtar mest förbi. Berättelsen är fiktiv men bygger på över fyrtio intervjuer med överlevare. Erik Poppe har förklarat att ”det är konstens uppgift, att få publiken att komma så nära som möjligt”.
”22 July”
regi av Paul Greengrass Den tredje filmen, som även den kom 2018. Den här gången rör det sig om den Netflixproducerade ”22 July” av den amerikanske regissören Paul Greengrass. I hans tolkning får Brevik ta större plats. Filmen skildrar exempelvis rättegångsprocessen och Greengrass har haft en uttalad ambition att försöka teckna en större bild av sammanhanget runt dådet.
NRK: ”22 juli”
2020 släppte NRK ”22 juli”. En prisbelönt dramaserie i sex delar som bland annat följer journalisten Anine (Alexandra Gjerpen), narkosläkaren Anne Cathrine (Ane Skumsvoll), polisen (Øyvind Brandtzaeg), läraren Helga (Helga Guren) och den högerextrema bloggaren Mads (Fredrik Høyer). Det är fiktiva karaktärer men skapade utifrån de långa undersökningar och förberedelser som gjordes inför filmningen. SVT: ”Utöya – aldrig glömma, aldrig tiga”
Carina Bergfeldt var en av de första reportrarna på plats för tio år sedan. Hon bodde i två dagar med överlevare och förtvivlade föräldrar. Nu återvänder hon för SVT:S räkning för att i en ny dokumentär ta reda på vad som hänt med familjerna och vårt grannland efter attentatet.
”10 år efter Utöya”
Ali Esbati
Den 22 juli 2011 skulle politikern Ali Esbati hålla en föreläsning på AUF:S sommarläger på Utöya. Det slutade med att han blev en överlevare i Nordens blodigaste terrordåd sedan andra världskriget. ”10 år efter Utöya” bär undertiteln ”Man kan fly en galning men inte gömma sig för ett samhälle” och är en politisk bok som också blandar in Esbatis egna upplevelser.
”En av oss: En berättelse om Norge”
Åsne Seierstad
Åsne Seierstads drabbande bok ”En av oss: En berättelse om Norge” kom ut på svenska 2013 och har legat till grund för filmen ”22 July”. GP:S recenstent Yrsa Stenius påpekar att boken blir ett klassiskt ödesdrama: ”Läsaren vet från första stund vilken tragedi som kommer att utspela sig. Aktörerna, massmördaren och några av hans offer, introduceras var och en för sig i berättelsens begynnelse. Livsloppen sträcks ut över bokens sidor, går länge nog fram parallellt men börjar så, trots läsarens gagnlösa protester, sakta böja sig in mot varandra tills de möts och fullbordas i blod”. ”Berge”
Jan Kjaerstad
En sensommarnatt har den socialdemokratiske transportministern i Norge Arve Storefjeld och hans familj knivmördats. Det rubriceras som ett terrorattentat. Det är premissen i Jan Kjaerstads roman ”Berge” där vi får följa journalisten Ine Wang, domaren Peter Malm och författaren Nicolai Berge som tidigare var sambo med offret Gry Storefjeld. Romanen är föga förvånade influerad av händelserna 2011. GP:S Maria Ramnehill menar att Kjaerstad vrider och vänder på det norska samhället, men att romanen är lika relevant för svenska förhållanden.
”Manifest 2083”
Christian Lollike
När det blev känt att dramatikern
Christian Lollike skrivit ett teaterstycke baserat på attentatsmannens manifest, bara ett år efter terrorattentatet, höjdes ilskna röster. När föreställningen väl sattes upp fick den dock goda recensioner. Ändå valde vissa att bojkotta pjäsen, något Lollike hade svårt att förstå: ”Jag kan inte förstå varför tidningar och författare kan skriva sida upp och sida ner, det vill säga företa sina undersökningar, framlägga sina teorier, men att teatern ska tiga”, sade han i en mejlintervju i samband med att föreställningen skulle gästspela på Dramaten.
”Little boy in the grass”
Aurora
Den norska artisten Aurora Aksnes, känd under mononymen Aurora, är en av dem som skrivit musik om den tragiska händelsen på Utöya. På hennes hyllade debut-ep ”Running with the wolves” (2015) hittar man låten ”Little boy in the grass”. I samband med låten skrev Aurora i sociala medier: ”I dag är det dagen. 22 juli. Det har gått fyra år sedan du lämnade oss. Sedan ni alla lämnade oss. Tiden går så fort. Vi kommer till och med på oss själva med att för ett ögonblick glömma. Nästan gå vidare. Inte för att vi glömmer er, utan för att vi kommer ihåg att leva.”
”Internal warfare”
Epica
Det holländska bandet Epica spelar en form av symfonisk metal där
Mark Jansens growl och Simone Simons mezzosopran blandas med varandra. 2012 släppte de albumet ”Requiem for the indifferent” vilket fokuserar mycket på samtida fenomen, som aktuella naturkatastrofer och finanskrisen. De skrev också ”Internal warfare”, vilken är dedikerad till offren som dödades på Utöya.
”Vi ser dere nå”
delillos
2012, under den första årsdagen till minne av tragedin på Utöya, framträdde det norska bandet delillos. De framförde då för första gången ”Vi ser dere nå” som handlar om attacken. Låten fick viss kritik för att vara för direkt i sin text med rader som: ”Han sprengte en bombe og dro til en øy. Der skjøt han ned unger som om det var gøy. Han sa det var grusomt, men at han var nødt. Selv om det var det var brysomt så smilte han støtt”.
Minneskonsert på årsdagen
Årsdagen 2012 lockade flera stora artister. Utöver delillos spelade amerikanen Bruce Springsteen och svenska Laleh. Författarna Åsne Seierstad, Karl Ove Knausgård och Frode Grytten läste texter. Därtill höll statsminister Jens Stoltenberg tal. Minneskonserten sågs på plats i Oslo av 40 000 personer och sändes även i flera länder.