Auf-ordföranden: ”Vi har inte stoppat hatet”
Tio år har gått sedan åtta personer miste livet när en bomb exploderade i Norges maktcentrum och 69 personer avrättades på ett sommarläger på ön Utöya i Tyrifjorden. Grannlandet hedrade på torsdagen offren med tal, tyst minut och blommor.
Tio år har gått sedan Anders Behring Breivik utförde sina terrorattentat i den norska huvudstaden och på ön Utöya i grannregionen Buskerud. När han tvingades ner på knä av den norska beredskapsstyrkan den kvällen var regeringskvarteret utblåst och runt ön låg 69 barn och unga som antingen redan mist livet eller som var så allvarligt skadade att de inte skulle klara sig.
De senaste tio åren har anhöriga fått lära sig leva med saknaden och de som var där fått bearbeta traumat. GP har bland annat pratat med några av de som överlevde, ett par som var med och räddade många ungdomar ur fjorden, med den dåvarande statsministern Jens Stoltenberg och extremismforskare.
Under torsdagen inledde Tor Inge Kristoffersen, Lisbeth Kristine Röyneland och Merete Stamneshagen från den nationella stödgruppen en ceremoni vid regeringskvarteret med att tala om överlevande, mördade och anhöriga. Men även om samhällsdebatten efteråt.
– Vad skulle de som så orättvist blev mördade tänkt om oss nu, tio år efteråt? sa Lisbeth Kristine Röyneland, en av de ledande i stödgruppen och som förlorade ett barn.
I den begränsade publiken fanns bland annat statsminister Erna Solberg, kronprins Haakon och kronprinsessan Mette-marit, samt tidigare statsministern Jens Stoltenberg.
AUF:S nuvarande ordförande Astrid Willa Eide Hoem var en av de som befann sig på Utöya när terroristen gick till angrepp.
– Vi har inte stoppat hatet, högerextremismen lever fortfarande. Terroristen var en av oss, sa hon från den lilla scenen vid regeringskvarteret tio år senare.
Hon la vikt vid att rasismen fortfarande lever på internet och att ord kan bli till handling.
– All terror har startat med hatiska ord. Det är för sent att stå upp när skotten har ljudit. Det är för sent att säga ifrån när hatet har tagit liv.
Till de som undrar vad som hade kunnat göras innan 22 juli sa hon:
– Allt vi tänkt att vi borde ha gjort tiden före, det är det vi måste göra nu. Det är nu vi måste säga att vi inte godtar rasism och hat. Om vi gör det nu, kan vi kanske hålla löftet om aldrig mer ett 22 juli.
Statsminister Erna Solberg inledde sitt tal med att påpeka att tiden inte läker alla sår – de 77 personer som dödades är fortfarande saknade. Hon är bekymrad över att det fortfarande är många som lider och att flera drabbade får utstå hat och hot.
– Det visar hur viktigt det är att vi tar kampen mot hat, rasism och extremismen på allvar. Vi får inte låta hatet stå oemotsagt, säger hon.
Därefter lästes alla namn på de som förlorade livet upp vid regeringskvarteret och blomsterkransar lyftes fram innan en tyst minut hölls framför ett glasmonument med alla de dödades namn.
Vid 11 tog nästa ceremoni vid i domkyrkan i Oslo. Jens Stoltenberg, som höll ett omskrivet tal på samma plats strax efter attentaten för tio år sedan, talade även tio år senare.
– Tillsammans var de det finaste uttrycket för vårt öppna folkstyre. Vi saknar dem alla, sa han om de 77 dödade och var märkbart berörd. Han tillade:
– Förtvivlan blir ännu större av att
liv som kunde räddats inte räddades den dagen.
Han fortsatte med att prata om
terroristen Anders Behring Breivik, som han både kallade ”en av oss” och pekade ut som någon inte delar samma värderingar – utan valt att mörda. Och om att hatet fortfarande finns på många olika ställen i världen och måste bekämpas varje dag.
– Terror måste bekämpas med många medel, sa den tidigare statsministern och nuvarande generalsekreteraren för Nato.
Jens Stoltenberg syftade på militära medel i länder som Afghanistan och Syrien, men också på värderingar.
– Vårt starkaste vapen är våra värderingar. Tilltro till varandra, tillit till samhället och folkstyret. Det ger extremismen mindre grogrund och ger oss styrka och självtillit att stå emot när terror ändå drabbar oss.
Ytterligare en ceremoni hölls under eftermiddagen på Utöya. Många hade tagit sig till backen mitt emot den lilla scenen och nära den vita huvudbyggnaden där de första skotten avlossades för ett decennium sedan. Alla ställde sig upp när
AUF:S Astrid Willa Eide Hoem bad dem om en minuts tystnad. Därefter
fick kronprins Haakon ordet.
– Tio år har gått och vi har alla hört historierna om Kärleksstigen,
kafébyggnaden och pumphuset. Berättelser om obeskrivlig rädsla, men
också om omsorg, hjältemod, kärlek
och omsorg, säger han.
Han pekade på att ungdomspartiet AUF har vänt det meningslösa våldet till något meningsfullt genom att starta om sommarlägren och skapa ett demokraticentrum.
– Det har varit tio år med hopp och engagemang, men också tio svåra år, säger kronprinsen.
Han ekade det som flera talare sa under årsdagen, att norska samhället inte bearbetat traumat tillräckligt. Men han hoppas tioårsmarkeringen ska bidra till att samhället kommer vidare.
Inte heller Erik Kursetgjerde, en
av de överlevande, är nöjd med vad som skett efter attentaten – även om orden i hans tal var hårdare och mer framåtsyftande än kronprinsens.
– Jag vill utmana alla partier i Stortinget att ta del av uppgörelsen efter 22 juli för att få ett tryggare och bättre samhälle för alla. För att bidra till att konfrontera hållningar
som bidrar till splittring och konspirationsteorier.
”
Det visar hur viktigt det är att vi tar kampen mot hat, rasism och extremismen på allvar. Vi får inte låta hatet stå oemotsagt.
erna Solberg statsminister Norge