Många skjutvapen i omlopp – det dödliga våldet ökar

Halland: På två år har polisen i Halland beslagtagit 16 pistoler, tre gevär, en revolver och en kulspruta. Samtidigt avviker Sverige från övriga Europa och visar en stigande trend med dödligt skjutvapenvåld – offren är nästan uteslutande unga män, i kriminella miljöer, i utsatta områden.

I princip visar forskningen kring dödligt skjutvapenvåld att det drabbar en mycket liten krets av personer. Men problemet är ändå stort. De inblandade rör sig i hela samhället och de hänsynslösa skjutningarna har inträffat lite överallt.

Kriminalitet och dödligt våld är redan en av de stora politiska frågorna. I debatten kommer den upp som en allmän oro, en fara för hela samhället och med krav på allt hårdare straff och ökade resurser till rättsväsendet.

Fakta är att offer för dödligt skjutvapenvåld i Sverige i princip är unga män mellan 20 och 29 år, som tillhör någon form av kriminell gruppering och som alltså också vistas i utsatta områden.

Polisen möter den här utvecklingen, som en ständigt närvarande del i vardagen. Så sent som i förra veckan tvingades en polis avlossa sitt tjänstevapen vid en händelse i Falkenberg. Polisområdeschef Mats Palmgren är orolig för vad den ökande närvaron av vapnen gör med vårt samhälle:

– Våldet, oavsett vem det riktar sig emot, brutaliserar samhället och skapar en ny norm av vad som är ok eller vad man ska behöva stå ut med eller inte. Det förändrar hela normbildningen i ett land, säger han och konstaterar att det sker samtidigt som den direkta risken att bli skjuten är oerhört liten.

Han ser hur oron gör oss alla mer tillknäppta.

– Vi poliser förhåller oss till det här genom att ha på oss mer skyddsutrustning och träna oss för situationer som man oerhört sällan ändå ställs inför. Men eftersom det här finns inom ens medvetande hela tiden agerar man med ett högre säkerhetstänk gentemot de vi möter. Det riskerar att skapa en distans i stället, fortsätter Mats Palmgren.

I Halland har polisen under åren 2020 och hittills under 2021 beslagtagit 22 vapen. I statistiken finns då också en kolsyrepistol.

Sammanlagt är antalet beslag något större inom vapenkategorin, där ryms också tårgas, pepparspray och magasin. Summeringen antyder att den stigande oron i samhället har visst stöd i den verkliga förändringen på det här området. 2019 beslagtog polisen i länet endast fyra vapen, tre pistoler och en kolsyrepistol.

Sett i ett längre perspektiv avviker Sverige ifrån utvecklingen i övriga Europa. När det dödliga skjutvapenvåldet fortsätter att minska i 22 länder, som Brottsförebyggande rådet, Brå, granskat statistik ifrån, bröt Sverige sin nedåtgående trend 2013 och började i stället stiga i antal. Ökningen började troligen tidigare, men ”maskerades” av trenden att det dödliga våldet minskar sammantaget.

I rapporten ”Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder” (2021) pekar forskarna på att Sverige länge hade relativt låga nivåer av dödligt våld men att den förändrats och att Sverige nu ligger högre än många andra länder. Uppgången i Sverige gäller framför allt dödligt våld med skjutvapen. Sverige har i dag i den kategorin omkring 4 avlidna per miljon invånare. Europas genomsnitt motsvarar ungefär 1,6 avlidna per miljon invånare.

Vid händelsen i Falkenberg i förra veckan var Martin Svensson polisens insatschef. Patrullen som ursprungligen åkte på ett larm om ett inbrott hamnade slutligen i en gisslanliknande situation där en man beväpnad med kniv och en påk tagit skydd på en skola. Läget blev så pass tillspetsat att patrullen

tvingades avlossa ett varningsskott. – Ingen polis vill skjuta. Ingen vill

dra sitt tjänstevapen, det är en sista utväg, beskriver han.

Och när det väl sker är det aldrig gott om tid att tänka efter:

– Patrullen fick göra en blixtomställning. De hade bara en millisekund på sig att ta beslut om de skulle dra vapnet, vad de skulle göra med det och hur de skulle agera. Utifrån hur jag fått det berättat för mig tycker jag att patrullen gick rätt till väga, fortsätter Martin Svensson.

Inget annat land i Brå:s studie visar ökningar jämförbara med Sverige. Och det är i princip enbart bland män i åldersgruppen mellan 20 och 29 år som den svenska ökningen skett.

Inom parentes kan nämnas att när kvinnor utsätts för dödligt våld sker det oftast genom strypning, kvävning eller med kniv.

Forskarnas slutsats är att ökningen kan bero på en särskild gruppdynamik i den kriminella miljön, där skjutningarna utlöser varandra.

Vapensmugglingen uppmärksammas också som ett problem på europeisk nivå.

I Halland har antalet vapenstölder legat på ungefär samma nivå under flera år. Hittills i år har tre

skjutvapen stulits från bostäder i länet. Nivån är helt jämförbar med åren före, 2020 – fyra vapen, 2019 – fyra vapen, 2018 – sex vapen, 2017 – fem vapen.

Det ska ställas mot mängden folkbokförda i Halland som har vapenlicens, och alltså kan ha fler än ett vapen: 18 862 personer. Hallands befolkning var vid årsskiftet 336 748 personer.

Martin Svensson är stationerad i Varberg, har arbetat som polis i 15 år och upplever att myndigheten blivit bättre på att hantera ”de mjuka frågorna”, exempelvis vad det innebär för poliserna att bära på den ständiga beredskapen för att bli utsatt för ett vapenhot.

– Vi har blivit bättre, över lag. Vi har ju haft förhållandevis många situationer med vapen här i Varberg. Vi pratar i våra grupper och vi övar mycket. Även om det aldrig blir samma puls som vid en skarp händelse. Över lag diskuterar vi mycket mer i dag.

Halland är till vissa delar ett extra brottsutsatt län, genom sitt geografiska läge med närhet till Öresundsbron och Europa. Sker inte brotten här kan exempelvis vapen hittas av polisen när de transporteras genom länet.

Under 2020 beslagtog Tullverket 142 skjutvapen. Året före endast 58.

Tullen har aldrig tidigare beslagtagit

så många skjutvapen under ett år. Den mest avgörande förklaringen till det är att tullen under 2020 hade en särskild satsning på att öka förmågan att hitta och beslagta vapen.

– Statistiken är skrämmande. Vi

har väldigt mycket vapen i omlopp och det verkar inte minska heller, reflekterar Martin Svensson.

Intressant i sammanhanget är att tullen gör sina mesta vapenbeslag vid husrannsakningar i bostäder efter att man genom spaning kunnat avslöja smugglare. Öresundsbron och Helsingborg är två av de största

inkörsportarna för illegala vapen

till Sverige.

Under 2020 gjorde tullen 186 beslag av vapen och andra farliga föremål i Malmöområdet och 37 motsvarande beslag i Helsingborg.

”

Ingen polis vill skjuta. Ingen vill dra sitt tjänstevapen, det är en sista utväg.

Martin Svensson, polis

Hallandspolisens beslag av skjutvapen i år och förra året innehåller bland annat en kulspruta, en revolver och flera pistoler. Bilden är tagen i samband med att tullen presenterade beslag av vapen.

Arkivbild: Roger Larsson Polisområdeschef Mats Palmgren ser hur skjutvapenvåldet är med och brutaliserar samhället, trots att risken för gemene man är mycket liten att drabbas.

Arkivbild: Tomas Oneborg

Under åren har polisens vapenamnestier medverkat till att illegala vapen hamnar i rätta händer och förstörs. Men majoriteten av de vapen som lämnas in är gamla jaktvapen.