Gör plats för mer regnbågsblod
Nu i juni drar Pridefestivaler runt om i landet igång. Det är en tid för hbtq-rörelsen att få stå i centrum och fira sig själva och varandra, men också en tid för att uppmärksamma viktiga frågor och problem. Vi har kommit långt på vägen. Sverige ligger i topp när det kommer till hbtq-personers rättigheter och likabehandling, något vi gärna klappar oss själva på axeln över. Vi är dock inte utan synd. I Sverige har vi fortfarande regelverk och föreskrifter som diskriminerar homosexuella – och det är liv som står på spel.
Män som ligger med män har i dag inte rätt att ge blod på samma villkor som andra har. Socialstyrelsens föreskrifter har varit ämne för diskussion många gånger, kritiserats hårt, och ändrades så sent som förra våren. I regel behöver du vänta tre månader från senaste nya sexuella förbindelse innan du får donera blod. Är du en man som ligger med män så måste du nu ”bara” vänta ett halvår från dess du hade sex över huvud taget. I praktiken innebär föreskriften att en kvinna som ofta har nya sexuella förbindelser har lättare att få ge blod än en man som lever i ett långvarigt monogamt förhållande.
Argument som ges mot likabehandling i vården är att patientsäkerheten måste värnas. Man menar att risken är större för överföring av infektionssjukdomar som exempelvis hiv om blodet tas emot från en man som har sex med andra män. Visst är det inte en helt obefogad farhåga – prevalensen av sexuellt överförbara infektioner är högre bland homosexuella män eftersom infektionsrisken i regel är större. Självklart ska du inte behöva vara orolig över att drabbas av en sjukdom om du behövt ta emot blod. Detta ska gälla oavsett sexualitet på den som räddat ditt liv.
Problemet i dag är att man valt att dra alla över en kam istället för att göra en individuell bedömning, där sexuella riskbeteenden är en av faktorerna som tas i beaktande. Sexuellt riskbeteende kan bland annat innefatta att man regelbundet har nya sexuella kontakter, eller att man har oskyddat sex. Vi kan inte acceptera att homosexualitet i sig räknas som ett sexuellt riskbeteende.
Att vi 2022 automatiskt diskvalificerar potentiella donatorer baserat på deras läggning är inte värdigt världens hbtq-vänligaste land. Dagens regelverk är främst en rest från 1980-talets hiv-panik. Det bygger på och bidrar till att upprätthålla förlegade fördomar och stigman.
Det är dags att sluta tramsa och göra plats för regnbågsblod på de svenska blodbankerna. Vi har blodbrist i Sverige, och inte råd att offra donationer baserat på generaliseringar. Risken finns att vi går miste om liv som hade kunnat gå att rädda. Det behövs därför ett regelverk som är baserat på kunskap, inte fördomar.