Mobbad på jobbet – sjukskriven fyra år senare
Hon blev utestängd från möten, fick inte viktiga mejl och kollegor lämnade fikarummet när hon kom in. Trots det var det svårt för specialistläkaren Tina Vilhelmsson att inse att hon blev mobbad på jobbet. Fyra år efter att hon lämnade sin arbetsplats är h
Läkaren Tina Vilhelmsson satt inne på sitt arbetsrum när det knackade på dörren. Hennes kollega, som bara jobbat i några veckor, kom in och stängde efter sig. Hon tittade rakt in i Tinas ögon.
– Du är mobbad, sa kollegan. Nej då, svarade Tina Vilhelmsson. Hon förklarade att alla bara var stressade. Den nya kollegan stod på sig och berättade att hon hade blivit inbjuden till möten som Tina hade exkluderats från. Som ny i arbetsgruppen såg hon tecknen tydligt.
Även om Tina Vilhelmsson visste att kollegan hade rätt tog det emot inse fakta. Men efter samtalet började hon se på arbetsplatsen med nya ögon. Hon upptäckte att arbetskamraterna lämnade fikarummet när hon kom och hon insåg att mejlkorgen var förvånansvärt tyst.
Kort därpå, när arbetsgruppen skulle åka på utbildningsdag i Stockholm, mötte hon de andra nio personerna på tågperrongen. De berättade att de hade bokat en gruppbiljett och att de skulle sitta tillsammans. Tina Vilhelmsson fick köpa sig en egen biljett och hamnade därmed i en helt annan tågvagn.
– Den känslan jag fick i bröstet, den borde alla få uppleva. Då gör man aldrig så mot en annan människa, säger hon.
I efterhand beskriver Tina Vilhelmsson arbetsplatsen som den perfekta grogrunden för mobbning. Enheten var mitt i en omvälvande omorganisation där tidigare hierarkier och grupperingar plötsligt var hotade. En arbetsmiljöutredning slog fast att det förekom diskriminering, kränkningar och mobbning från chefsskiktet.
Det stod dock ingenting om hur kollegorna betedde sig mot varandra och problemet löstes genom ständigt tillsätta nya chefer.
Tina Vilhelmsson är utbildad specialistläkare i både urologi och arbetsmedicin. Hon har alltid älskat sitt jobb. Genom åren har hon forskat och hon har jobbat specifikt med frågor kopplade till mobbning till arbetsplatser. Kanske var det just därför det kändes så främmande att just hon skulle drabbas?
I början, när hon fortfarande hade ork och driv, anmälde hon problemet till sina chefer och hade kontakt med facket. Ändå hände ingenting. Allt briserade när hon plötsligt blev omplacerad till en annan arbetsort från en dag till en
Tina Vilhelmsson önskar att fler hade vågat stå upp för henne, som kollegan på arbetsrummet gjorde. Hon är övertygad om att många av kollegorna som betedde sig illa egentligen inte ville, men att de var rädda för repressalier om de inte följde strömmen.