Varberg är en viktig del av ett attraktivt Västsverige
Varbergarna behöver fundera på vilken sorts stad man vill ha. Ska den vara ett museum, en plats dit pensionärer söker sig eller en stad för barnfamiljer, nya idéer och växande företag? skriver Ewa Andinsson och Gunilla Grahn Hinnfors, Västsvenska Handelskammaren
Varberg. Varberg är en av Sveriges mest attraktiva kommuner, men det finns mer att göra för att locka fler att flytta hit och bo kvar, starta företag här och besöka staden även när det inte är sommar.
Genom digitaliseringen kan fyra av tio svenskar jobba någon annanstans än på sin arbetsplats och under covidpandemin gjorde och gillade många denna möjlighet. Flexibiliteten är här för att stanna och den öppnar nya möjligheter för kommuner som ligger lite längre bort från storstäderna än kranskommunerna.
Yngre, mellan 18 och 35 år, vill helst bo i en mellanstor stad. Där finns möjlighet att få ihop liv, arbete och boende på ett vettigt sätt. Särskilt för den som inte behöver åka till kontoret varje dag. De skenande bostadspriserna under pandemin gjorde också sitt till för att få fler att vilja slå ner bopålarna utanför storstäderna.
Västsvenska Handelskammaren har tillsammans med analysföretaget Trendie gjort en rapport om mellanstora städers attraktivitet. Vi har undersökt och jämfört 29 kommuner i Västsverige, Skåne och Mälardalen.
I vår undersökning av attraktivitet tittar vi på tio faktorer, bland annat boende, trygghet, arbetsmarknad, kommunikationer, företagsklimat och möjligheten till ett rikt kulturoch nöjesliv. Varberg toppar listan av de tio västsvenska kommunerna som är med i rapporten, och kommer på fjärde plats av de 29 kommunerna.
I rapporten ser vi att Varberg har en välmående och välutbildad befolkning som har tillgång till en god arbetsmarknad, att kommunen levererar bra vård och utbildning och att staden upplevs som en trygg plats.
Sämre går det när det gäller boende, kommunikationer och demografi, där Varberg hamnar på rött bland de 29 kommunerna som jämförs. Hittills har det byggts för lite i förhållande till behoven och möjligheterna, det är få som är i arbetsför ålder i förhållande till befolkningen och kommunikationerna, inte minst lokaltrafiken, upplevs inte som särskilt tillgänglig. Det som byggs ligger också ofta långt från kollektivtrafik om vi jämför med kommuner i till exempel Skåne.
Allt det där skulle kunna hjälpas upp ordentligt av projektet Västerport. Efter decennier av utredningar, tvekan och bråk togs äntligen beslutet om järnvägstunneln som nu byggs. Den öppnar möjligheter för stadsutveckling och kan locka nya människor att bidra till utvecklingen i Varberg.
Därför är det olyckligt att Mark- och miljödomstolen stoppar projektet för att det anses skada riksintresset som fästningen utgör. 500 bostäder och ett hotell skulle vara den första pusselbiten i stadsdelen som sammanlagt ska ge 2500 nya bostäder, park, verksamhetslokaler och en förlängning av Strandpromenaden.
Vi hoppas att processen i domstolen går snabbt och att Varberg kan leverera ett förslag som fungerar bättre. Men det är också viktigt för varbergarna att fundera på vilken sorts stad man vill ha. Ska den vara ett museum, en plats dit pensionärer söker sig eller en stad för barnfamiljer, nya idéer och växande företag? Varberg är en viktig del av ett attraktivt Västsverige, men det krävs ännu mer om man vill närma sig visionen om att vara ”Västkustens kreativa mittpunkt”.
Det som framför allt behövs för att nå dit är:
Fler bostäder som byggs i kollektivtrafiknära lägen
Bättre kommunikationer, både fjärr- och lokaltrafik
Ett starkare fokus på hållbarhetsfrågorna