Regeringen öppnar för små kärnkraftverk
Regeringen öppnar för att förlänga driftstiden för de svenska kärnkraftverken – och utreda små modulära kärnkraftverk.
Efter valet vill regeringen ha blocköverskridande energisamtal.
– Vi vill se om vi kan nå en ny energipolitisk överenskommelse för att säkra Sveriges energiförsörjning för framtiden, säger energiminister Khashayar Farmanbar (S) till TT.
Strålsäkerhetsmyndigheten får i uppdrag att ta fram nya föreskrifter för ny reaktorteknik som små modulära reaktorer, samt se över hur befintliga reaktorer kan fortsätta att användas. Syftet är att säkra elproduktionen i takt med ett ökat elbehov.
– Nu ser vi till att anpassa regelverket efter de behov som Sverige och svensk industri har i den snabba omställning som nu sker. Prövningen av kärnkraftverk ska ha höga krav på säkerhet och miljöskydd, och regelverk ska vara effektiva och ändamålsenliga, säger Khashayar Farmanbar på en pressträff tillsammans med klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).
Andra förslag är att utreda möjligheten att ställa krav på att installera solceller på offentliga och kommersiella byggnader i hela landet, samt att kompensera dem som drabbas när vindkraften byggs ut.
Regeringen vill också korta ansökningstiden för vindkraft långt ute till havs, och modernisera vattenkraften.
– Vattenkraften är helt enkelt ryggraden i den svenska elproduktionen, säger Strandhäll och fortsätter:
– I takt med att sol- och vindkraftsutbyggnaden ökar, blir även vattenkraftens förmåga att balansera energisystemet allt viktigare.
Efter valet vill regeringen ha energisamtal med samtliga partier i riksdagen. Farmanbar kallar den nuvarande energidebatten ”skadlig”.
– En fördummande, infantil, antiintellektuell debatt där kärnkraft ställs mot vindkraften. Det skadar svensk industri. Vi behöver all kraft vi kan få i framtiden. Därför har vi tagit initiativ till ett gemensamt samtal, säger han.
– Jag tror att efter valet är realistiskt, något exakt datum kan jag inte ge.
Kommer alla partier vara intresserade?
– Alla partier som är måna om att säkra den gröna omställningen, energiminister
att se till att svensk industri har konkurrenskraft, att Sverige får fler arbetstillfällen och leder klimatomställningen i världen borde vara intresserade, säger Farmanbar.
Ett förslag från regeringen om att lätta på det kommunala vetot mot vindkraftsutbyggnad röstades ned i riksdagen på tisdagen.
BILD: ALI LORESTANI
– Vi måste ha en diskussion om hur vi kan utveckla det kommunala vetot så man vet när och varför kommunerna säger nej. Det är avgörande för att snabbt kunna få mer el på plats, säger Farmanbar.
Moderaterna meddelade i början av juni att man vill anslå 400 miljarder kronor i kreditgarantier för byggandet av ny kärnkraft.
– Jag uppfattar inte att regeringen egentligen öppnar för kärnkraft. Man tillsätter ett antal utredningar som i huvudsak syftar till att lösa ett antal energipolitiska problem som regeringen själv skapat, säger partiets energi- och näringspolitiske talesperson Carl-oskar Bohlin.
Bohlin imponeras inte av idén om breda energisamtal.
– Man vill hänskjuta alla problem till efter valet för att hålla dörren öppen för Miljöpartiet. Vi har lagt fram en konkret politik för mer kärnkraft som vi kan sätta i verket här och nu. Det är fritt fram för Socialdemokraterna att ansluta sig till Moderaternas linje.
Två skånska poliser döms till fängelse i ett år vardera för att ha fabricerat en lögn om att en man skulle ha hotat dem till livet. Först hade de utan laglig grund trängt in i hans bostad och sprutat pepparsprej i hans ögon, har Lunds tingsrätt kommit fram till.
Poliserna har nekat till brott, men händelsen filmades av en övervakningskamera i mannens hall, som poliserna inte uppmärksammade.
Enligt Lunds tingsrätt har poliserna gjort sig skyldiga till falsk angivelse och olaga frihetsberövande av mannen i hans egen bostad. Eftersom de använt pepparsprej mot honom döms de även för misshandel. Det faktum att de trängde sig in i bostaden utan att ha rätt till det gör att poliserna också döms för hemfridsbrott.
Det började med att mannens hustru i mars 2021 ringde till polisen och berättade att maken var mycket berusad och att hon ville att han skulle lämna bostaden. Hon och tonårsbarnen gick senare över till en granne.
Hon sade att mannen inte varit våldsam, men via polisens ledningscentral fick poliserna information om att mannen skulle ha skickat hotfulla sms till hustrun.
En fördummande, infantil, antiintellektuell debatt där kärnkraft ställs mot vindkraften. Det skadar svensk industri. Khashayar Farmanbar,
En film från en övervakningskamera visar att de kom överens om att fabricera en anmälan
När de båda poliserna kom till lägenheten blev de inte insläppta. Den kraftigt berusade mannen ropade att han inte begått något brott och att han ville att de skulle gå därifrån.
Sedan gick en glasruta i ytterdörren sönder och då sprutade poliserna in pepparsprej och tog sig in.
Filminspelningen visar hur poliserna, efter att de gripit mannen, kommit överens om att anmäla att han hotat dem trots att detta inte var sant. Lunds tingsrätt anser att filmen visar att mannen inte uttalade några dödshot.
Domstolen anser att mannen utsattes för en mycket allvarlig kränkning. Tillsammans ska poliserna betala drygt 100 000 kronor i skadestånd till honom.
Straffvärdet är ett år och fyra månaders fängelse, men eftersom poliserna kommer att förlora sina jobb landar det i stället på ett års fängelse.
Chefsrådman Thed Adelswärd ser polisernas agerande som ett sorgligt undantag. ”Det är tragiskt eftersom det skadar tilltron till polis och rättsväsende”, säger han i ett pressmeddelande.
För få kvinnor får brösten undersökta för att upptäcka cancer – och det finns stora skillnader beroende på bostadsort. Även hur pass utbildade kvinnorna är spelar in.
Alla kvinnor mellan 40 och 74 år ska kallas till screening för bröstcancer med mammografi vartannat år. Men hur stor andel av kvinnorna som deltar skiljer sig stort mellan olika landsändar, visar den första utvärderingen som Socialstyrelsen har gjort. Från 87 procent i Halland till 71 procent i Stockholm under åren 2019–2020.
– Sett till antalet kvinnor det handlar om, så är det ganska stora skillnader mellan regionerna, säger Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen.
Konsekvensen kan bli att en högre andel kvinnor i vissa delar av landet behöver genomgå mer krävande behandling.
Kvinnor ska kallas till mammografi med 18–24 månaders mellanrum. Men de senaste åren har undersökningarna gjorts med betydligt glesare intervall, något som ökar risken för att en ny cancer missas och hinner växa sig större.
Under pandemin har fyra av fem mammografienheter haft för lite personal på grund av både sjukdom och att personal flyttats till andra delar av vården. Hälften av enheterna har periodvis varit stängda.
Det har lett till att många regioner dragit ner på hur många kvinnor som blir kallade till undersökningen – framför allt i äldre grupper.
ARKIVBILD: CHRISTINE OLSSON
Kvinnorna har även själva uteblivit.
– Många valde att inte besöka vården av rädsla att bli smittad, säger Christina Broman.
Rapporten visar också att kvinnor med låg utbildningsnivå deltar i screeningen för bröstcancer i betydligt lägre grad än andra.