Skyhög inflation väntas leda till lågkonjunktur
Köpkraften urholkas, reallönerna sjunker och Sverige går in i en lågkonjunktur, enligt Konjunkturinstitutets (KI) nya prognos.
– Det finns risker men vi tror på en mjuklandning, säger enhetschef Erik Spector.
Reallönetillväxten väntas bli kraftigt negativ i år med en löneökningstakt på 2,4 procent. Denna kan jämföras med konsumentprislyften i årstakt i år på 6,8 procent, enligt KI:S prognos.
– Har vi en inflation på över 7 procent så betyder ju det här en real lönesänkning, så det är tydlig urholkning, säger Erik Spector.
Även nästa år äter inflationen upp löneökningarna, om än på en betydligt lägre nivå. Löneökningarna väntas 2023 hamna på 3 procent och inflationen på 3,2 procent.
Inflation och räntor gröper ur hushållens utrymme för konsumtion, samtidigt som börsen har fallit och bostadspriserna har börjat vika av nedåt. Trots det tros den svaga konsumtionsutvecklingen hållas uppe av en stark arbetsmarknad och hushållens höga sparande, enligt KI.
– Det finns flera risker men vi tror på en mjuklandning, säger Spector.
Än så länge syns inte konsumtionsnedgångens effekter på arbetsmarknaden. Sysselsättningen fortsätter öka och företagen ser en fortsatt god efterfrågan framöver, uppger Spector.
– Arbetsmarknaden kommer stå emot och det här kommer inte drabba företagen på det sättet så att de behöver minska personalstyrkan.
Arbetslösheten väntas falla något men förblir relativt hög nästa år.
Enligt KI står Riksbanken just nu inför en svår balansakt.
Åtstramningar krävs för att stävja inflationen, men samtidigt måste man undvika att lågkon
BILD: JESSICA GOW junkturen blir allt för djup.
– Vi tror inte på att det blir någon form av ekonomisk kris, men sedan finns det alltid risker, säger Spector.
Den största risken, menar Spector, är hur ekonomin kommer reagera på den snabba räntehöjningen. Enligt KI:S prognos kommer riksbanken höja styrräntan från 0,25 procent i dag till 1,50 procent i slutet av året. Där väntas räntan stanna till och med prognosens slut 2026.
– Det finns stora risker och det är mycket kopplat till inflation och höga räntor.
Konjunkturuppgången i svensk ekonomi ”bröts abrupt det första kvartalet i år”, med en Bnp-minskning på 0,8 procent, konstaterar KI.