Pär Johansson i Hjörne 1930–2022
Det var svårt att djupandas dagarna innan du dog. Luften kom inte längre ner än till ovanför naveln. Jag försökte ta djupa andetag men det gick inte. Något tog emot.
I dag när allt var över och du dragit ditt sista, mödosamma, andetag, gick det lättare att andas. Kunde min kropp veta och känna hur tjock luften var hos dig? Kunde den veta att dina lungor får slappna av och vila nu?
Jag vet inte. På kylskåpsdörren hemma hos er finns en magnet, jag tror att farmor fick den av Britta en gång. Där står det ”barnbarn är livets efterrätt”. Som med alla slitna talesätt ligger det förstås något i det. Men i så fall är du, farfar, livets mjukglass.
Du var kanske inte alltid en närvarande far, jag har hört att du hade ett hett temperament och det skulle inte förvåna mig om du kunde vara tjurskallig (det går väl i släkten). Men för mig var du som en mjukglass: mjuk och god. Någon att längta efter, en svalkande paus i det annars uppskruvade vardagstempot.
Fast du levt i 92 år så känns det som att jag fick alldeles för lite tid. Det tar lång tid innan man skapar någon slags vuxen relation till sin farfar. Åtminstone gjorde det det för mig. Men sommaren när Inger och Kevin gifte sig tog jag in på Hotell Farfar. Det var egentligen av praktiska skäl, smidigt att bo hos dig när bröllopet skulle förberedas. Men sedan dess har jag aldrig riktigt checkat ut. Jag trivdes så bra med med dina väl genomtänkta rutiner. Med utsikten mot landsvägen, med vilan efter maten – korsord och en titt i fågelboken. En begrundan om hur lite en talgoxe väger (men det är betydligt mer än en blåmes). Vad skört livet är, och så ändå inte. Mesar och sparvar som alltid hoppade fram och tillbaka mellan muren och fågelbordet utanför fönstret hos dig farfar.
I Uppsala regnade det när jag fick veta att du är död. Jag vet inte hur många millimeter det regnat under natten men det hade nog du vetat. I Hjörne tror jag att det var sol, det säger i alla fall SMHI. Jag hade velat fråga dig om det behövde komma regn eller om det var bra med uppehåll. Men det går ju inte. Jag får bara tro att luften är lättare att andas där du är nu och att det finns en regnmätare i din nya trädgård.
Jag tyckte också om när skymningen föll utanför fönstret på övervåningen. Då flög fladdermössen omkring utanför. Nyheterna på tv, kaffe och en kvällsmacka. Sen var det natt och sedan tidig morgon. Du steg såklart upp i ottan. När jag hade stigit upp hade du väl redan hunnit titta på vindsnurrorna på andra sidan dalen. Men vi såg på dem tillsammans och lät dem bestämma riktningen på morgonpromenaden. Sedan började vi att gå.
Uppvaktning undanbedes på min födelsedag
Falkenberg
Uppvaktning undanbedes. Vänligen
Gällared
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12