Padeltrenden har nått sin topp i Stenkullen
På två år ökade antalet padelbanor i Sverige med 310 procent. Men nu spås toppen vara nådd. Tidningen åkte till Stenkullen – en av Sveriges padeltätaste orter där drygt 2 000 invånare delar på 37 banor i fyra olika hallar. – Det är definitivt en överetabl
Det är lunchtimme i mitten av juni. I Stenkullen, ett par mil utanför Göteborg, njuter människor av den annalkande sommaren. Promenader blandas med matraster utomhus.
Det gäller såklart att njuta av solen och värmen medan den håller sig framme.
Här, i Lerums kommuns geografiska centralort, bor enligt Statistiska Centralbyrån 2 336 personer. Många är aktiva inom föreningslivet, flera pendlar till arbetsplatser i Göteborg.
Invånarna verkar ha ytterligare en sak gemensamt: Ett närmast obegränsat sug efter att spela padel. Eller åtminstone att driva padelhall.
Inom 1,5 kvadratkilometer återfinns fyra anläggningar, dessutom upptäcker tidningens utsända ytterligare en yta med två utomhusbanor.
Totalt får vi det till 37 banor.
Bara i Stenkullen. Frågan är om det någonstans i Sverige finns fler padelanläggningar insprängda på en mindre yta?
Uppsvinget i Stenkullen följer en trend som går att skönja både nationellt och regionalt. Antalet bygglovsansökningar om nybyggnation av padelanläggningar eller ändrad användning av exempelvis en lagerlokal till en padelanläggning har stigit stadigt hos kommunerna i Göteborgsregionen den senaste femårsperiod.
Kungsbacka kommun är ett talande exempel. 2019 inkom en bygglovsansökan om nybyggnation av padel i kommunen. Året efter var den siffran uppe i tre, för att under 2021 stiga till nio anläggningar.
De kommunala siffrorna ger dock inte en fullständig bild. Många anläggningar sköts och ägs helt privat och ett fullständigt register över padelanläggningar saknas i många kommuner. De verkliga antalet kan med andra ord vara något högre.
Det följer också den nationella trenden. Enligt bokningsföretaget Matchis ”The Padel Report 2022” undersökning finns fler än 1 100 anläggningar i Sverige i dag. Det är en ökning med 310 procent på tre år.
På Hantverksvägen 35 svänger Behnam Rezaei in på den nyasfalterade parkeringen. Han är lite sen, men inte stressad. Varför skulle
BILDER: DANIEL STILLER han? Förutom att driva Padelfabriken i Lerum ihop med Mikael Hansson är han ansvarig för en matbutik i Borås och pappaledig med en tvåårig son. Samtidigt.
Nu har far och son hämtat två padelrack i Mölndal.
Därav det relativa dröjsmålet. – Han har varit med här sedan han var nyfödd och älskar padel, säger Behnam Rezaei om sonens tydliga kärlek till bollar.
Vi befinner oss utanför Stenkullens största och senast öppnade padelanläggning. Om det inte vore för leveransfördröjning av isolering skulle den ha invigts i december 2021.
Nu dröjde premiären ytterligare några månader.
Exakt samtidigt som Lerums Padelcenter och i någorlunda anslutning till Padel United Stenkullen slog Padelfabriken i Lerum upp sina portar i mars 2022.
I samma ögonblick utökades antal padelbanor i Stenkullen från åtta till 37.
Knappast idealiskt för någon av aktörerna och enligt Padelfabriken en effekt av utdragna bygglovsansökningar.
– Vi blev nekade av kommunen tre gånger. När en till slut sedan får ja kan de inte säga nej till de andra heller. Vi två fick bygglov för nybygge samtidigt, säger Behnam Rezaei.
”Vi två” syftar förutom den egna verksamheten på Lerums Padelcenter som ligger endast 500 meter längre ned på gatan i Stenkullens industriområde.
Frågan är hur det kommer sig att det har etablerats fyra padelanläggningar i Stenkullen, som visserligen är att betrakta som idrottscentrum i Lerums kommun, men som enligt SCB har färre än 3 000 invånare.
Behnam Rezaei har sin tes klar. Han menar att det dels beror på att den första hallen som stod klar, Life Padel (numer Nordic Wellness Stenkullen), hade för låg takhöjd.
– Sedan kom United. De hade inte koll på att vi två skulle bygga nytt. De fick en käftsmäll, stackarna, säger Behnam Rezaei.
På senare tid har rapporter från olika håll om överetablering inom padelsporten kommit. Huvudtesen har varit att antalet anläggningar har ökat i högre utsträckning än antalet spelare och att det på sikt riskerar att få mer eller mindre nyöppnade hallar att klappa igen.
– Det blir så mycket vinklingar nuförtiden. Och fokus på negativa saker. Det är fler som spelar. Nackdelen är att det är fler hallar. De står halvtomma. Jag hade varit orolig om jag hyrde ut färre rack. Det gör vi inte, säger Behnam Rezaei, som företräder Padelfabriken i Lerum.
En nyckel bakom padelsportens folkliga genombrott var dess tillgänglighet under pandemin. Många hemmaarbetande svenskar fick sina sociala och fysiska behov tillfredsställda i padelhallen, inte sällan under lunchen.
Begreppet lunchpadel myntades och blev snabbt en del av sportens succékoncept.
Nu är pandemin ett minne blott, människor har återvänt till sina arbetsplatser – och kassakon ”lunchpadel” blivit historia? Här ger versionerna något isär. För att ge en lägesbild kombinerade GP tisdag 14 juni en koll av bokningsläget på bokningssidan Matchi med på-plats-besök mellan 12.00 och 13.00.
Resultatet var nedslående, även för de troende. Endast fem av 37 banor var bokade.
Vänder man på det stod alltså 86 procent av banorna oanvända.
Padelfabriken i Lerum ger en något annan bild av bokningsläget, även om parkeringen utanför anläggningen ekade öde vid tillfället.
– Vi har fullt mellan 11.00 och 13.00. Och så är det fullt efter 17.00. Däremellan är det dödtid, säger delägaren och hyresvärden Behnam Rezaei.
Runt lunch i dag var endast 5 av 37 banor i Stenkullen bokade. Det vill säga 32 obokade tider?