Har du vad som krävs vid mönstringen?
Halland: Hur har du det med logiskt tänkande, rumsuppfattning och ordförståelse? Är du frisk utan skador och är stark med bra kondis? Har du det rätta psyket?
Det är några av frågorna som testerna vid mönstringen ska ge svar på. Av 106 000 ungdomar som är födda 2005 är det bara 6 000 som ska tas ut till att göra lumpen – så det gäller att välja rätt.
Nytt för hallänningarna som ska mönstra är att det nu åter är i Göteborg man gör sina tester.
Många äldre läsare har säkert minnen från testcyklarna och logementen på Säve depå, där västsvenskarna gjorde sin mönstring 1969–1988. Därefter flyttades verksamheten till Göteborgs garnison på Käringberget, men efter att Pliktverket lade ner där har hallänningar fått åka ner till Malmö för att mönstra.
I augusti förra året öppnade emellertid det nya Prövningskontoret i Göteborg – som inte ligger på militärt område, utan i civila, nyrenoverade lokaler på 5 000 kvadratmeter i närheten av Linnéplatsen.
– Man får sin kallelse till mönstringen cirka två månader innan man ska vara på plats. Dyker man inte upp kan man åtalas för att uppsåtligen eller av oaktsamhet ha uteblivit från mönstringen. Man riskerar då att dömas till böter och få en prick i belastningsregistret i fem år, förklarar Per Andersen Helseth, kommunikatör på Pliktoch prövningsverket.
Upplägget på mönstringen följer enligt honom falluckeprincipen – det vill säga att om en person inte når upp till den lägsta godtagbara nivån på ett moment, så avbryts hela mönstringen. – En del som kommer hit laddade för testerna blir oerhört besvikna om de tvingas åka hem nästan direkt, men för oss är det ju ingen idé att pröva hela kedjan om vi redan vet att den här personen inte kan bli inskriven, säger Per Andersen Helseth.
Mönstringen är först uppdelad i åtta steg – och för den som klarar minimikraven i alla, används resultaten i det sista, nionde steget när man ska se vilken befattning som den skulle kunna passa att utbildas till.
– Den enskilde kan komma med olika önskemål, men till sist är det vi som bestämmer vad som är lämpligast, säger Per Andersen Helseth och tillägger:
– För den som klarar alla testerna tar de ungefär en dag. Men den som har lång resväg eller en starttid mitt på dagen kan ligga över i våra sovsalar och fortsätta dagen efter.
Det börjar med ett inskrivningsprov där man ska lösa uppgifter kring ordförståelse, logiskt tänkande och rumsuppfattning.
Klarar man det, blir nästa steg att fylla i en hälsodeklaration, som man går igenom ihop med en sjuksköterska. Förutom att rygg, ben och fötter inspekteras kontrolleras också om man har några tecken på självskadebeteende.
Därefter testas syn, färgseende och hörsel.
Nästa steg är styrkeprovet, det så kallade isokai-testet. Det görs med en stång som sitter fast i två skenor.
Testet görs i form av ett marklyft, där man tar hjälp av benen för att få upp stången, och fortsätter sedan med ett ”high pull” där man försöker dra stången ända upp till hakan.
Fram till 1995 testades styrkan vid mönstringen i en “muskelstol”, där man bland annat kollade handstyrkan. Det kritiserades dock för att inte kunna mäta den dynamiska helkroppsstyrka som behövs under värnplikten.
Finessen med stången är att motståndet ökar i förhållande till testpersonens styrka. Ju hårdare man tar i när man drar, desto mer ökar motståndet och kraften man genererar.
De mönstrande får två försök på sig och sedan räknar en dator ut medelkraften per centimeter som stången rört sig.
Generellt tappar kvinnor i styrka mer än män när de ska förbi marklyftet, eftersom män i regel har mer överkroppsstyrka.
Sedan är det dags för kontroll av puls, blodtryck och EKG. Får man godkänt av en läkare väntar därefter det beryktade cykeltestet.
Det börjar med att man trampar i fem minuter med en belastningen på 75–175 watt, beroende på hur mycket man väger. Det övergår sedan i ett maxtest, där belastningen ökar med 25 watt varje minut. Tanken är att man ska trampa tills man inte orkar mer, så många har inställningen att det gäller att köra på tills man trillar av eller att personalen lyfter av en från cykeln.
Via en datorskärm följer personalen hela tiden testpersonens värden, så att det kan avbrytas om någon mår dåligt.
Klarar man även denna pina med godkänt resultat väntar en psykologintervju på cirka 40 minuter – något som många är nervösa inför.
Den som kommer till sista steget får träffa en inskrivningshandläggare, som går igenom vilken sorts värnpliktsutbildning testresultaten säger att man passar för.
– Senast fyra månader efter mönstringen ska man få sitt slutgiltiga placeringsbesked, säger Per Andersen Helseth.
Gemensamt för alla som gör lumpen är att man först genomgår tre månaders GMU (grundläggande militär utbildning) innan man får sin specifika befattningsutbildning. Man ligger inne i 6–15 månader, där den längsta utbildningstiden är för dem som ska bli befäl. Vanligast är att man gör lumpen i nio månader.
"En del som kommer hit laddade för testerna blir oerhört besvikna om de tvingas åka hem nästan direkt.
BILD: ANNA TÄRNHUVUD/ARKIV