Fakta: Värnplikt i över 100 år

• 1901: Beslut om att införa allmän värnplikt i Sverige. Året efter rycker 30 000 män in, som får en dagsersättning på 20 öre medan de gör lumpen i fem månader.

• 1907: Kasernerna på Galgberget invigs med namnet Hallands regemente och beteckningen I 16. Före det har värnpliktsverksamheten i Halmstad hållit till på Skedalahed. Det är trångt på logementen när I 16 under de tidiga åren trycker in 1 800 värnpliktiga om året.

• 1914: Efter första världskrigets utbrott tas beslut om att rusta upp försvaret och kalla in fler värnpliktiga.

• 1925: Inför försvarsbeslutet propagerar en del för total nedrustning i hopp om att samarbetet inom Nationernas Förbund (föregångaren till FN) ska leda till evig fred. Med den framtida statsministern Per Albin Hansson som försvarsminister blir det till sist en kompromiss. 17 militära förband läggs ner, värnpliktstiden förkortas och antalet som får göra lumpen sjunker till 27 000.

• 1939: När andra världskriget bryter ut, och alla våra grannländer snart dras in, kommer krav på upprustning igen. I mitten av kriget är de svenska försvarsutgifterna uppe i 12 procent av BNP. Grundutbildningen för vanliga soldater förlängs till 12 månader och 35 000–40 000 värnpliktiga om året rycker in. Fram till krigsslutet 1945 kallas i stort sett alla krigsplacerade svenska män någon gång in till beredskapstjänst. Som mest är 300 000 inkallade samtidigt.

• 1958: Under det så kallade Kalla kriget mellan öst och väst ligger Sverige som alliansfri nation mellan Warszawapakten och Nato kvar på en hög beredskapsnivå. Två år efter att Sovjetunionen slog ner revolten i Ungern 1956 höjs beredskapen ytterligare så att värnpliktskullarna ligger på över 50 000 om året – en nivå som hålls ända in på 1980-talet.

• 1964: Brukar räknas som året då Sveriges försvar var som starkast. I händelse av krig kan vid den här tiden 800 000 man mobiliseras. Flygvapnet räknas som fjärde eller femte största i världen med över 1 000 flygplan och försvaret har nästan 1 500 stridsfordon. Försvarets andel av BNP är nästan 4 procent.

• 1965: Ett mer omfattande mönstringsförfarande, med ordentliga läkarundersökningar och psykologsamtal, införs. Tre år senare förlängs mönstringen till två dagar med nya medicinska, fysiska och psykologiska tester.

• 1970: Den första värnpliktskonferensen hålls och den auktoritära behandlingen av dem som gör lumpen ersätts av medinflytande. Under de närmaste åren införs bland annat ständig nattpermission. Före det var alla tvungna att sova på logementet och fick inte gå i civila kläder på kvällstid.

• 1972: Värnpliktsutbildningen för meniga förkortas till 7,5 månader.

• 1980: Flygvapnet öppnar för kvinnliga officerare, men bara för icke-stridande uppgifter. De värnpliktigas dagsersättning ligger på 18 kronor. Försvarets andel av BNP ligger fortfarande över 3 procent.

• 1989: Det sista manliga yrkesmonopolet i Sverige avskaffas när även kvinnor får tillträde till samtliga militära befattningar. Berlinmuren faller i slutet av året och drygt två år senare upplöses Sovjetunionen.

• 1994: Kvinnor tillåts göra lumpen även om de inte siktar på att ta anställning i Försvarsmakten. Fram till detta var värnplikten endast öppen för kvinnor som sökt till att bli officerare.

• 2000: Skrotningen av invasionsförsvaret, som inleddes 1997 (då bland annat infanteriregementen som I 4 i Linköping, I 11 i Eksjö, I 14 i Gävle och I 15 i Borås lades ner), fortsätter med den största nedskärningen av försvaret hittills. Bland annat läggs infanteriregementena I 2 i Kristinehamn, I 3 i Örebro, I 12 i Eksjö, I 13 i Falun, I 16 i Halmstad, I 20 i Umeå, I 21 i Sollefteå och I 22 i Kiruna ner. Försvarsmakten fokuserar på internationella insatser och behovet av stora värnpliktskullar minskar drastiskt.

• 2005: Antalet som gör lumpen är nere på 10 000, för att tre år senare vara nere under 7 000. Dagsersättningen höjs 2006 från 66 kronor till 72 kronor.

• 2010: Värnplikten i fredstid läggs i vila. Försvarsmakten satsar enbart på anställda soldater i stället.

• 2017: Värnplikten återinförs och blir könsneutral, vilket innebär att både män och kvinnor ska kallas till mönstring (tidigare har bara de kvinnor som frivilligt sökt fått mönstra). Den första årskullen som omfattas av förändringen är ungdomar födda 1999. Försvarets andel av BNP är nere på 1 procent.

2020: Beslut om att utöka Försvarsmaktens organisation med fem nya regementen (K 4 i Arvidsjaur, Amf 4 i Göteborg, A 9 i Kristinehamn, I 13 i Falun samt I 21 i Sollefteå och Östersund) och en flygflottilj (F 16 i Uppsala).

• 2022: Ryssland invaderar Ukraina, efter att ha krävt att landet inte går med i Nato. Sverige ansöker om Natomedlemskap. Försvarsmaktens andel av BNP ska ökas från dagens 1,3 procent till 2 procent år 2026. Antalet värnpliktiga om året är nu uppe i 5 500, varav knappt en femtedel är kvinnor.

• 2023: Dagsersättningen ligger numera på 146 kronor, plus att man får 75 kronor om dagen i skattefritt matbidrag när man är ledig. Klarar man av utbildningen får man dessutom en skattefri premie på lika mycket som man tjänat ihop under tiden i lumpen. Beroende på befattning är de värnpliktigas utbildning 6–15 månader, men de flesta ligger inne i 9 månader.

• 2025: Målet är att antalet värnpliktiga ska vara uppe i 8 000 om året.