”Svårt” få fler att återvandra – enligt Migrationsverket
Regeringen vill att fler invandrare återvandrar till sina hemländer.
– Jag tror det är svårt med nuvarande system, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.
Regeringen vill inte bara minska asylinvandringen till Sverige utan även att fler frivilligt ska återvandra till sina ursprungsländer. Det är en punkt i Tidöavtalet med Sverigedemokraterna (SD). Regeringen skriver i 2023 års regleringsbrev för Migrationsverket att det ”ska ske en ökning av antalet personer som återvandrar till sitt hemland”.
– Det första steget blir att vi kommer att informera och ge stöd och kunskap om vad återvandring är, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.
En person som fått uppehållstillstånd i Sverige som flykting, som skyddsbehövande eller som haft humanitära skäl och vill återvandra till sitt hemland kan beviljas ett bidrag från Migrationsverket.
Bidraget är högst 10 000 kronor per vuxen och 5 000 kronor per barn. En familj kan få högst 40 000 kronor sammanlagt, plus resebidrag och hjälp med att boka resan.
År 2022 beviljades två ansökningar om resebidrag för återvandring. Hur många som återvandrar utan bidrag har Migrationsverket inga uppgifter om.
TT: Går det att öka antalet personer som återvandrar?
– Jag tror det är svårt med nuvarande system, säger Ribbenvik.
– Tittar man på andra länder som har sådana här program, så har man starkare incitament och en större uppföljande verksamhet.
Generaldirektören understryker att Migrationsverket inte har någon kontakt med personer efter att de beviljats uppehållstillstånd. I Danmark är det kommunerna som har en uppföljande verksamhet och kan informera om möjligheter till återvandring.
– Där får man ganska mycket pengar om man väljer att återvandra, säger Ribbenvik.
TT: Är det en känslig uppgift att få fler att återvandra?
– Detta är ju frivilligt. Vi har haft det här uppdraget i många år, även om det är väldigt få som använt sig av de här programmen, säger Ribbenvik.
– Typiskt sett handlar det om de som inte trivs här och vill flytta hem.
Enligt Tidöavtalet ska regeringen tillsätta en utredning för att ta fram förslag på nytt regelverk för återvandring. Utredningen ska se hur återvandring ”kraftigt kan stimuleras”, bland annat med ekonomiska incitament. Det handlar, enligt avtalet, om personer som vill återvandra och gäller särskilt de ”som inte integrerats i det svenska samhället i termer av egenförsörjning, språk eller andra kulturella faktorer”.
Regeringen har också gett Migrationsverket i uppdrag att prioritera ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd.
– Vi har inte haft någon hård politisk styrning om detta tidigare, säger Ribbenvik.
I dag kan uppehållstillstånd återkallas framförallt om personen inte är bosatt i Sverige längre, eller om tillståndet beviljats på falska uppgifter.
Uppehållstillstånd kan också återkallas om en utlänning som inte är medborgare i EU döms till utvisning för ett allvarligt brott.
Det återkallades totalt cirka 5 800 uppehållstillstånd under 2022. Av dessa var cirka 1 100 återkallelser på grund av upphörd bosättning.
Ribbenvik uppger att Migrationsverket sedan ett par år har en enhet som till exempel tittar på om någon med uppehållstillstånd inte längre är bosatt i Sverige. Det har också gjorts särskilda punktinsatser.
– Vi kommer att öka fokus på detta, enligt befintlig lagstiftning, säger Ribbenvik.
Att återkalla uppehållstillstånd på andra grunder kräver lagändringar.
Regeringen ska tillsätta en utredning om utvidgade möjligheter till återkallelse.
Ett annat uppdrag för Migrationsverket i regleringsbrevet är att prioritera kontroller av vandel och levnad vid handläggning av uppehållstillstånd.
Den kontroll av vandel som sker i dag handlar om brottslighet. Migrationsverket inhämtar uppgifter från polisens misstankeregister och brottsregistret, från europeiska system som SIS och från eventuella domar. När det gäller medborgarskapsärenden så görs även en Säpoprövning.
TT: Kan prövningarna utökas inom dagens lagstiftning?
– Det tror jag inte, för de gör vi i varje ärende redan. Vi gör de här slagningarna i alla ärenden, säger Ribbenvik.
– Man kan inte göra mer än hundra procent.
Regeringen ska dock låta utreda stärkta vandelskrav i utlänningsärenden.
"Vi har haft det här uppdraget i många år, även om det är väldigt få som använt sig av de här programmen Mikael Ribbenvik
Migrationsverkets generaldirektör