Estonia ej sjöduglig: Hade kunnat undvikas
Det finns inga tecken på varken explosion eller kollision i samband med Estoniakatastrofen, enligt haverikommissionernas preliminära rapport.
En förnyad bedömning visar dock, likt tidigare, att fartyget inte var sjödugligt – och enligt utredningen hade olyckan kunnat undvikas.
Enligt den preliminära rapporten matchar berggrunden på botten de skador som man sett på Estonia, vilket resultaten från förstudien sommaren 2021 också visade. Bedömningen är alltså fortsatt att det är så hålen på skrovet uppstått.
Utredningen har satt samman 45 000 fotografier till en tredimensionell bild av vraket, med en teknik som kallas fotogrammetri.
– Det är rätt så tydligt att havsbotten följer skadorna i vrakets skrov, säger Jonas Bäckstrand, ställföreträdande generaldirektör för den svenska haverikommissionen, vid en pressträff i Tallinn i Estland.
Haverikommissionen har lanserat en ny webbsida där hela 3D-modellen finns att se.
Utredningen konstaterar vidare att det inte finns något som tyder på att Estonia kolliderat med ett annat fartyg eller föremål, utifrån de bevis som man samlat in. Det finns heller inget som tyder på att någon form av explosion skulle ha inträffat.
TT: Hur sannolikt är det att den slutsatsen kan komma att ändras?
– Det är inte möjligt att svara på. Vi har gjort vissa undersökningar och presenterat resultaten från dem och vi har vissa preliminära slutsatser i dag. Men arbetet pågår fortfarande och vi är öppensinnade om det kommer fram något som pekar i en annan riktning, säger Jonas Bäckstrand.
Den nya rapporten finner, precis som den från 1997, att det bland annat funnits brister i bogvisiret. Både den svenska och den estniska haverikommissionen konstaterar att Estonia inte var sjöduglig. En besiktning av bogpartiet gjordes aldrig och fartyget
blev därmed felaktigt certifierat.
– Om en sådan inspektion hade utförts hade bristerna i visirkonstruktionen kunnat upptäckas och olyckan hade troligen inte inträffat, säger Rene Arikas, chef för den estniska haverikommissionen.
Antagligen hamnade frågan om besiktningen av de delarna mellan stolarna mellan klassningssällskapet och myndigheterna, säger Jonas Bäckstrand.
– Den nya bedömningen av sjödugligheten bygger på redan kända fakta och nämns i JAIC (den internationella haverirapporten från 1997), men vi använder en bredare definition av termen sjöduglighet. Så det är inte nya fakta men nya slutsatser eftersom vi gått djupare i analysen, säger Jonas Bäckstrand. TT: Bristerna hade upptäckts om inspektionen gått rätt till?
– Ja det är troligt att det hade upptäckts, säger han.
På frågan om någon kan komma att ställas till svars på grund av detta säger han:
– Det är redan kända fakta så jag antar att om det skulle fått några konsekvenser skulle vi redan ha sett det. Men det är inte upp till oss att avgöra.
Utredarna ser alltså fortsatt ingen anledning att ifrågasätta de huvudsakliga slutsatser från Jaic-rapporten 1997, men slutrapporten väntas inte vara klar i år. Kvar återstår bland annat att undersöka bildäcket på Estonia och man planerar även att bärga bogrampen för närmare inspektioner av skador på den.
Anledningen till den nya granskningen som genomförs av haverikommissionerna är dokumentären ”Estonia – fyndet som förändrar allt” som sändes 2020. En journalist och en vrakexpert genomförde i dokumentären med hjälp av en dykrobot filmningar vid Estonia. I serien visades bland annat ett tidigare okänt hål i skrovet på färjan.