Gårdsförsäljning ska lyfta hårt pressad bryggbransch
Sverige: I ett garage utanför Gråbo brygger den tidigare läkemedelsutvecklaren Ulrika Johansson öl som fått erkännanden och vunnit priser. Men efter tre år som heltidsbryggare har hon fortfarande inte kunnat ta ut en krona i lön. Nu diskuteras gårdsförsäl
I ett fönster står ett tiotal ölburkar med olika design på rad. Ulrika Johansson, 53, plockar fram en och visar. Wättle i stora bokstäver. Tecknade naturmotiv i tydliga färger.
– Vi vill förmedla att det är en gammal hantverkstradition och att vi ligger i skogen. Alla våra etiketter har grenar på sidorna, lite mystik och så någonting från gården eller skogen.
Hon är biolog i grunden och jobbade med läkemedelsforskning på Astra Zeneca i 25 år. Ungefär lika länge gjorde hon och maken Magnus öl på hobbynivå. Så flyttade de till huset utanför Gråbo, köpte ett litet bryggverk – mest för att det var kul – och började testa sig fram lite mer.
– Jag tyckte att ölen blev god och jag kände att det var roligt. Jag mådde väldigt bra när jag stod och bryggde.
Tankarna på att skapa något eget växte och parallellt med att Ulrika Johansson gick bryggeriteknikerutbildningen byggde de om garage och stall till ett större och mer professionellt bryggeri. Nu står fyra tusenliters jästunnor längs ena väggen. På en bänk på andra sidan i lokalen, intill ett par diplom som visar att deras öl tagit hem diverse priser, ligger några påsar med malt – en av fyra ingredienser som bestämmer hur ölen ska smaka.
Ulrika Johansson säger att bryggarjobbet är tungt, med otroligt mycket disk och städ. Inte är särskilt glamoröst, men samtidigt jättekul.
– Man har en vision om vad man vill göra för öl, man skapar ett recept, har en tanke – det finns ju oändliga möjligheter – och så blir det förhoppningsvis som man tänkt sig.
Hur vill du att dina öl ska vara?
– Vi har valt att göra ganska traditionella sorter, men med vår egna touch. Vi gör öl som vi själva gillar och som vi tror att många kan gilla.
Tre år har gått sedan de tappade upp den första ölen. Bryggeriets drycker finns på flera restauranger och åtta av Systembolaget butiker – men än har hon inte kunnat ta ut en krona i lön.
– Det är ingen bransch du blir rik i, det kan man väl säga. Det är nog lite sämre än jag hade trott.
Planen var att hon skulle börja ta ut lön efter två år. Och kanske hade det gått om det inte varit för pandemin, kriget och att råvaror och el blivit mycket dyrare. Samtidigt är Wättle brygghus inte unikt. För 15 år sedan fanns det 80 alkoholproducenter i hela landet. I dag är de över 700 stycken – och den kategori som växt överlägset mest är bryggerier utan anställda.
– Det finns så många entusiaster som tänker att det förhoppningsvis ska gå att leva på det en dag. Men det är jättejättetufft, konstaterar Ulrika Johansson.
Johan Håkansson, vd för Ängöl i Kalmar och talesperson för Sveriges oberoende småbryggerier, beskriver läget i branschen med orden: ”många timmars slit och dåligt betalt”.
– Många av de minsta gör det här helt ideellt. Man driver företaget på kvällar och helger och har ett annat jobb för att få det att gå runt.
Han var föreningens representant i den expertgrupp som deltog i utredningen om gårdsförsäljning och tror att det skulle kunna göra skillnad för de mindre bryggarna om de fick chansen att sälja sina öl direkt till kund.
– Framförallt skulle det gynna de allra minsta och de som ligger på landsbygden, som behöver ha många ben att stå på. Då blir själva besöksmålet viktigt och det skulle främjas ordentligt av det här, säger Johan Håkansson.
Vad är det du ser framför dig när du talar om gårdsförsäljning?
– Det är framförallt att kunna bli mer flexibel i att ta fram nya produkter. Det är svårt när man går via Systembolaget och den byråkrati det innebär. Och att besöksmålet i sig blir en attraktion.
Parallellt med att svensk alkoholproduktion gått från att vara en spelplan för enstaka större aktörer till något av en folkrörelse har också debatten om gårdsförsäljning
växt sig allt starkare. Centerpartiet såg till att få med frågan i Januariavtalet och sedan december 2021 finns en färdig utredning, som sedan dess kompletterats med remissvar.
De tre regeringspartierna M, KD och L gick alla till val på att införa gårdsförsäljning. Stödpartiet Sverigedemokraterna är minst lika entusiastiskt. Ändå möts alla frågor om när gårdsförsäljningen kan vara på plats av undflyende svar av den ansvarige ministern, folkhälsominister Jakob Forssmed (KD).
SD:S näringspolitiske talesperson Tobias Andersson tycker att det blir allt märkligare att inget händer.
– På papperet har vi ett starkt underlag i riksdagen för att gå fram med det här. Ulf Kristersson och Ebba Busch har i omgångar kommunicerat att det ska bli av och det finns en färdig utredning – så det borde inte vara så svårt att säga att det är på gång. Men inte ens det klarar regeringen av att göra, säger han.
Hur tolkar du det?
– Jag tror att det finns motsättningar, kanske inom Kristdemokraterna men framförallt inom departementet.
Grunden för hela Eu-samarbetet är fri handel och att monopol är av ondo. När Sverige blev medlemmar i EU fick vi kämpa hårt för att behålla Systembolagets monopol. Och om gårdsförsäljning ska införas måste det göras på ett sätt som inte äventyrar Systembolagets ställning. Det är partierna överens om.
Kärnfrågan som bromsat hela processen: är det möjligt?
För att inte äventyra monopolet har utredningen föreslagit en rad begränsningar. Den som besöker ett bryggeri ska få köpa med sig högst tre liter öl hem och bara efter att ha deltagit i en visning eller ett studiebesök. Och bryggerier som tillverkar mer än 500 000 liter om året är diskvalificerade, för att betona att det endast rör småskalig verksamhet.
Tobias Andersson tycker att de är uppenbart att de begränsningarna räcker för att bevara monopolet.
– Utredningen har ju utrett just hur man ska kunna införa gårds
Det finns så många entusiaster som tänker att det förhoppningsvis ska gå att leva på det en dag. Men det är jättejättetufft. Ulrika Johansson bryggmästare
försäljning utan att monopolet rubbas. Så det har ju varit en grundbult från början.
Alla är inte lika säkra. Liberalernas folkhälsopolitiske talesperson Jakob Olofsgård säger att man behöver gräva lite till i utredning och remisssvar för att kunna få fram en modell som Eu-domstolen accepterar.
– Om vi inför det på ett oförsiktigt sätt kanske Eu-domstolen gör bedömningen: nu valde ni det här, nu blir ni av med monopolet. Och det får ju inte införas några nya monopol i EU, så om vi skulle tappa monopolet är det svårt, kanske omöjligt, att återinföra det.
Det kan tyckas märkligt att försäljning i begränsad omfattning från bryggerier och vingårdar skulle kunna välta hela det svenska alkoholmonopolet. Men något förenklat är det två saker som spökar.
Dels skulle utländska aktörer kunna hävda att det innebär en konkurrensnackdel för dem och processa om att få sätta upp en anläggning för studiebesök och gårdsförsäljning på till exempel Ringön i Göteborg. Om de får rätt skulle en alkoholförsäljning utanför monopolet – med förutsättningar att bli hur stor som helst – växa fram.
Ett annat scenario är att Eu-domstolen kommer fram till att Sverige, i och med gårdsförsäljningen, på egen hand infört så stora undantag för alkoholmonopolet att det inte finns skäl i att låta oss behålla det.
Problemet de som förordar den mer försiktiga linjen lyfter fram är att ingen riktigt vet hur Eu-domstolen kommer att se på detta. Och att det saknas ett bra sätt att få reda på det.
– Socialdemokraterna har föreslagit att vi ska begära ett förhandsbesked från Eu-kommissionen, men det ger inte så mycket. Domstolen kan fortfarande säga något annat, säger Jakob Olofsgård (L).
De som argumenterar för att det inte borde vara några problem pekar på att utländska aktörer redan har möjligheten att sälja sina produkter i samband med visningar i sitt hemland. De som har en konkurrensnackdel är alltså de svenska som saknar samma möjlighet.
Det hade varit trevligt och bra om det införs, så det är verkligen en önskan vi har att det skulle bli. Men inte på bekostnad av Systembolaget.
Ulrika Johansson
När det kommer till frågan om monopolet brukar de lyfta fram Finland, som har alkoholmonopol – och gårdsförsäljning. Alltså borde det gå att införa även i Sverige. Men jämförelsen haltar. Den finska gårdsförsäljningen är inte bara betydligt mer småskalig än det svenska förslaget, den omfattar dessutom i första hand produkter som inte finns i andra länder. Som traditionella finska bärviner och en nationell kulturdryck jämförbar med svagdricka.
Tobias Andersson (SD) berättar att han besökt vingårdar, destillerier och bryggerier runtom i Europa, USA och Sydafrika.
– Ofta har det varit de mest minnesvärda delarna av resan. Inte minst att köpa med sig något från de platserna och korka upp senare.
Det är så han tycker att den här frågan ska ses: som näringspolitik och något som rör turism. Men i regeringskansliet ligger den under folkhälsominister Jakob Forssmed (KD).
Hur ser ministern på rättsläget? Tidsplanen? Och det faktum att hans partiledare Ebba Busch vid ett par tillfällen de senaste veckorna lovat att gårdsförsäljning ska införas?
Det är svårt att veta. Folkhälsoministern har avböjt en intervju och hans pressekreterare hänvisar till en frågestund i riksdagen som Jakob Forssmed deltog på för ett par veckor sedan – och där han oberoende av vilken fråga som ställdes svarade: ”Beredningen pågår. Regeringen ser positivt på att möjliggöra småskalig gårdsförsäljning under förutsättning att detaljhandelsmonopolet värnas.”
Några gånger varje år bjuder Wättle brygghus in till det de kallar gårdshäng. Om vädret tillåter ställer de ut möbler på gårdsplanen och öppnar bryggeriet för visning.
– Så kan folk komma hit och tjöta öl. Det är rätt mysigt när de kan gå in och ut ur bryggeriet och kanske köpa en provsmakningsbricka, säger Ulrika Johansson.
Att besökarna inte kan köpa med sig ett par ölburkar hem brukar mötas med förvåning.
– De flesta har ingen aning om att det är så. De blir jätteförvånade, de tycker att det är självklart att man ska kunna köpa med sig. Som när man är på en gård där de gör ost.
Vad skulle det innebära för er del om gårdsförsäljning införs?
– Det är ingen ersättning för någon annan försäljningskanal, men tror jag att det hade påverkat besöksnäring och turistverksamhet positivt. Och att det skulle vara bra för arbetstillfällena i branschen.
Och om det inte blir av?
– Det hade varit sorgligt för besöksnäringen. Det hade varit trevligt och bra om det införs, så det är verkligen en önskan vi har att det skulle bli. Men inte på bekostnad av Systembolaget. Det hade varit helt förödande.