Regeringen krävs på svar om etableringsjobben
Både Socialdemokraterna och arbetsmarknadens parter börjar tröttna på att regeringen inte kommer till skott om etableringsjobben.
– Vi förstår faktiskt inte, vad är det som tar så lång tid? säger Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv.
Etableringsjobb är en ny reform som ska hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa in på arbetsmarknaden. Riksdagen har fattat beslut, Eu-kommissionen har godkänt åtgärden och fack och arbetsgivare är överens om ett avtal sedan 2017.
Det enda som nu fattas är att regeringen ändrar i en förordning.
– Det har knådats fram av olika instanser under flera år. Nu när det väl borde rulla igång har det uppenbarligen kastats in grus i maskineriet, och vi har anledning att tro att det är Sverigedemokraterna som ligger bakom det, säger Teresa Carvalho (S), vice ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott.
Hon begär nu att arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) ska komma till utskottet och reda ut varför frågan tycks ha fastnat på arbetsmarknadsdepartementet.
I december i fjol kom Svenskt Näringsliv, LO och Unionen överens om detaljerna i ett nytt avtal om etableringsjobben. Det gäller från den 1 januari i år, men för att det ska kunna användas skarpt krävs att regeringen gör vissa ändringar i en förordning.
Fack och arbetsgivare hade väntat sig att det skulle gå relativt snabbt, men frågan tycks ha gått i stå.
– Vi förstår inte varför, och har inte fått något besked, säger Mattias Dahl.
– Det är frustrerande och oförståeligt.
Tvärtom är signalen från politikerna att det är viktigt att få nyanlända och långtidsarbetslösa i jobb och fackens och arbetsgivarnas avtal applåderas.
– Jag tycker att det börjar bli alltmer uppenbart att både den här regeringen och den förra har väldigt svårt att komma till skott. Men jag
förstår inte varför, eftersom man politiskt i alla sammanhang säger att det här är en väldigt viktig fråga och att detta är en av nycklarna att lösa den, säger Mattias Dahl.
Etableringsjobben riktar sig till nyanlända och de som varit arbetslösa i mer än två år. Staten och arbetsgivaren delar på lönekostnaden och det ska vara möjligt att ha ett etableringsjobb i två år. Tanken är att jobbet sedan ska övergå i en tillsvidareställning.
Svaren från Johan Pehrson har under våren varit att regeringen tror att etableringsjobb kan vara viktiga för att få långtidsarbetslösa och nyanlända i jobb, men att frågan fortfarande bereds.
”Det handlar bland annat om juridiska frågor och om finansieringen, då staten ska bevilja statlig ersättning för arbete i etableringsjobb. Regeringen har en pågående dialog med Svenskt Näringsliv, Unionen och LO”, har Pehrson skrivit i flera svar till riksdagsledamöter som undrat.
Pengar finns avsatta i budgeten för 2023, men det har funnits frågetecken om hur långt pengarna kommer att räcka om etableringsjobben blir populära.
Mattias Dahl vänder sig dock mot att enbart se åtgärden som en kostnad.
– En person som går in i det här lämnar ett bidragsberoende. Det är uppenbart positivt för den enskilde, men också för samhället, säger han.