Boktips: Dramatiska upplösningar och undertryckta minnen
En okänd kropp hittas i rasmassorna efter ett jordskred, en man blir besatt av att återskapa minnet hos en död pojkes mamma och en årlig tur till det fiktiva landet Doggerland. Maria Näslund recenserar fyra nya deckare att avsluta februarimörkret med.
Maria Adolfsson
”Tiga som muren” Wahlström & Widstrand
Den årliga turen till Doggerland är efterlängtad av många och med den nya boken är det faktiskt sjunde gången vi besöker det fiktiva men högst verkliga landet. Om man flyger mellan Köpenhamn och London och tittar ut genom fönstret så ska man inte bli förvånad om man skymtar den lilla önationen i Nordsjön. Skratta ni bara; alla som har läst Maria Adolfssons böcker förstår vad jag menar.
Kriminalinspektör Karen Eiken Friis, småbarnsmamma i klimakteriet, försöker denna gång fira mittsummer (som det heter på doggerska) på ön i norr, Noorö, när hon blir inkallad för att undersöka ett försvinnande i närheten. Vi som känner Karen vet att hon inte har särskilt mycket emot att jobba, eller för den delen att lämna släktkalas, så hon är snart uppslukad av det mystiska fallet. Samtidigt blir hennes syster Helena som är journalist hotad efter att ha kommit för nära sanningen i samband med ett grävjobb, vilket råkar ha vissa kopplingar till Karens arbete.
Utredningen leder högt upp och långt bort och kanske också nära. I tidigare böcker har vi i stort sett stannat i Doggerland, även om världen utanför gör sig påmind emellanåt. Men nu är det dags för världarna att mötas och jag blir alldeles nervös när Karen och hennes syster landar i Stockholm. Är det ens möjligt? Klart att det är. Och kul för författaren som kan betrakta vår huvudstad utifrån och på så vis göra några träffsäkra om än inte unika iakttagelser. Trots det andas jag ut när Karen är tillbaka i Dunker. Gottjer!
Tomas Strömqvist
”Minnenas strand” Norstedts
Man måste alltid vakta sin penna när man skriver om deckare, men det gäller kanske särskilt psykologiska spänningsromaner där läsaren behöver veta så lite som möjligt för bästa möjliga upplevelse. Debutanten Tomas Strömqvist berättelse är just en sådan men här finns förstås en handling som går att säga något om.
Malcolm Forsgren, som arbetar med att restaurera filmer, lever ett isolerat liv efter att hans fru försvunnit spårlöst tre år tidigare. När han blir kontaktad av en rik man, som vill anlita honom för en minnesfilm om ett barnbarn som drunknat, blir han intresserad och snabbt insyltad i den något mystiska familjen. Under arbetet hittar polisen i Danmark en kropp och även om det inte är Malcolms fru så tror man att det kan finnas en koppling till fallet.
Boken har fått en passande titel; man kan säga att minnet har en av huvudrollerna i berättelsen som låter sorg och saknad få ta plats. Människor försöker att dölja sina hemligheter för varandra och sig själva och Malcolm blir alltmer uppfylld av att hitta svaret på sina frågor. Han blir också i det närmaste besatt av att ge den drunknade pojkens mamma ett perfekt minne.
Att låta en välbärgad äldre man kalla in en yngre förmåga utifrån som ska dokumentera, och som snart hittar mer att utforska, är knappast ett nytt grepp men inte heller en dålig idé. I vissa partier får berättarjagets refererande ta väl mycket utrymme, men den suggestiva spänningen är ständigt närvarande och det är svårt att lägga ifrån sig boken.
Peter James
”Se dig död”
(översättning Reine Mårtensson) Harper Collins
För några år sedan läste jag en Roy Grace-deckare av Peter James under en vistelse i Brighton. Det kan verkligen rekommenderas och upplägget går förstås att applicera även på andra böcker och platser. Läsupplevelsen förstärktes av att jag hade scenerna precis utanför dörren – och mina egna upptäcktsfärder i stan blev mer intressanta när jag kände igen mig från boken och kom till ställen jag annars hade missat.
”Se dig död” är den artonde romanen i serien om kriminalintendenten och även om varje del kan läsas fristående så blir behållningen större om man har hängt med Grace tidigare. Har man gjort det så vet man att han är mitt i sorg när historien börjar, men också att han har något fantastiskt som väntar. På jobbet är det svettigt som vanligt och den här gången är det konstvärlden som visar sig vara en inte enbart härlig bransch. Ett entusiastiskt par köper en billig tavla för ramens skull, bara för att upptäcka att det inte så imponerande porträttet döljer en annan målning som kan vara värd en förmögenhet. Om den är äkta.
Det är en spännande intrig och en berättelse fylld av typiska och skickligt tecknade Peter James-karaktärer. Som den åldrade inbrottstjuven Archie Goff som hittat kärleken och vill börja ett nytt liv – efter ett sista enkelt uppdrag. Eller Daniel Hegarty, stolt mästerförfalskare med koll på gamla färgämnen. Miljöerna är fantastiska och man kan följa med på kartan för att se var vi befinner oss för tillfället. Det är inte som att läsa på plats, men inte långt ifrån.
Jørn Lier Horst
”Förrädaren”
(översättning Marianne Mattsson) Wahlström & Widstrand
Serien om polisen William Wisting i Larvik rullar på och det är inte så svårt att förstå; den norska polisen är en sympatisk och ganska vanlig man som är lätt att tycka om (böckerna av Jørn Lier Horst har dessutom blivit tv-serie i flera säsonger). Bredvid ett krävande jobb som kommissarie är Wisting pappa och morfar och som granne med dotter och barnbarn kan han träffa båda i stort sett varje dag – när inte jobbet tar över. Det händer. Inte sällan har dottern och journalisten Line hamnat i händelsernas centrum och det kan man bestämt säga inträffar även i ”Förrädaren”.
Boken börjar med att ett helt bostadsområde spolas bort i ett jordskred, men mirakulöst nog verkar alla ha klarat sig när husen vält och rasat samman i mörkret. Situationen förändras dock när Wisting och hans kollegor hittar en kropp i rasmassorna. Ingen verkar veta vem mannen är eller varför han befunnit sig på platsen. Han hör inte hemma i området och polisen har ingen anmäld saknad som stämmer in på beskrivningen. Men så hör någon av sig och fallet visar sig vara del av något större, vilket får den svenska polisen att genast skicka några kollegor med helikopter. Inte oväntat blir samarbetet komplicerat.
Horst får ihop en spännande historia där Wisting dras in i fallet klart mer än han hade tänkt sig. Det råder också en misstänksamhet inom utredningsgruppen då händelser tyder på en läcka. Wisting håller fasaden utåt medan han kör ett eget race vid sidan om och det slutar med en dramatisk upplösning.