Vågor efter kraschade svarta hål ger nobelpris

Årets Nobelpris i fysik går till upptäckten av gravitationsvågor och skapandet av den detektor som möjliggjorde upptäckten. Priset går till amerikanerna Kip Thorne, Barry C. Barish och Rainer Weiss.

Gravitationsvågor är en form av strålningsenergi och utgörs av förändringar i rummets och tidens geometri. Vågorna rör sig med ljusets hastighet bort från de källor som alstrar dem, oftast massiva kollisioner i rymden.

Enligt Vetenskapsakademin är gravitationsvågor ”något helt annorlunda”, eftersom de lämnar ”direkta vittnesmål” om störningar i rumtiden. Enligt akademin kommer detektionen av dem att resultera i ”en rikedom av upptäckter” och att ”nya hittills osedda världar öppnar sig”.

ALBERT EINSTEIN FÖRUTSADE gravitationsvågor redan i den allmänna relativitetsteorin 1915. Själv var Einstein övertygad om att vågorna aldrig skulle kunna mätas men detta visade sig alltså vara fel. Den 14 september 2015, det vill säga ganska exakt 100 år efter Einsteins teori, lyckades man detektera dem för första gången.

Det tog 1,3 miljarder år för dessa vågor att färdas till Ligo-detektorn i USA. Trots att signalen var extremt svag räckte den för att bekräfta existensen av vågorna.

HITTILLS HAR FORSKARNA lyckats detektera sådana vågor vid fyra tillfällen. De senaste resultaten offentliggjordes så sent som i förra veckan.

– Gravitationsvågorna är en mycket viktig upptäckt. Jag är inte förvånad att det belönas nu, säger Melvyn Davies, professor i astronomi vid Lunds universitet.

Liksom andra astronomer anser han att upptäckten öppnat ett nytt sätt att observera universum.

– Vi människor, liksom andra levande organismer, är gjorda av föroreningar som kol och syre, som bildas när stjärnor exploderar. Explosionerna, supernovorna, ger upphov till svarta hål som är källan till gravitationsvågorna. Det är fascinerande, säger han.