Halmstad.
Under kanelbullens dag vill många bulla upp rejält och på bagerierna finns det ingen tid till att gå och dega.
Att läsa går inte bara att göra med ögonen, utan också med öronen och fingrarna, vilket Halmstad Stadsbibliotek uppmärksammar i veckan.
– Kan man leka med bokstäverna blir det inte lika jobbigt om det skulle bli fel, säger Modesty Sofronenkoff.
Stadsbiblioteket har just flyttat in sin kreativa verkstad inomhus efter sommarens säsong ute.
I samband med att den europeiska dyslexiveckan uppmärksammas i veckan har konstnär Modesty Sofronenkoff, som leder verkstaden, plockat fram papper och saxar som ska stå till hjälp när bokstäver ska klippas ut och ljud ska formas.
– DET SAKNAS en bokstav här! säger fyraårige Sigge som i dag bara skulle låna en bok, men råkade hamna i verkstaden med sin mormor.
Framför honom har Modesty börjat stava upp ordet. M–o–r–m o...
– Rrrr, det saknas ett r, säger Sigge.
Att ta hjälp av sin kreativa sida när man formar ord menar Modesty Sofronenkoff är a och o. Inte minst om man har svårigheter med inlärningen.
– Använder man båda hjärnhalvorna när man arbetar optimerar man också kapaciteten, säger hon.
ENLIGT DYSLEXIFÖRBUNDET HAR åtta procent av Sveriges befolkning dyslexi, och cirka 20 procent har läs- och skrivsvårigheter.
Under tidigare år har den europeiska dyslexiveckan, som anordnats årligen sedan 2004, haft teman som ”Vrid skolan rätt! med krav på dyslexivänlig skola”, ”Rätt till tillgängliga läromedel” och ”Fungerande skolbibliotek”. Just skolan är av naturliga skäl ett område som är känsligt för många med inlärningssvårigheter.
– MÅNGA MED läs och skrivsvårigheter väljer till exempel hantverksutbildningar i stället för något annat de kanske hellre hade velat. De vill jobba minimalt med skolan, och har inte fått den hjälp de kan få, säger Erling Nylén vid Dyslexiförbundet i Halland.
Hjälpen är i dag mer tillgänglig, menar Nylén.
– De sista tio åren har utvecklingen gått framåt med tekniska hjälpmedel. Har du en smartphone i dag finns det en inställning som kan läsa texten på internet åt dig, som dessutom är gratis när det tidigare kostade flera tusen att få hjälp.
Också biblioteket vill vara mer tillgängligt. Den psykiska tröskeln att ta sig till bibblan många med lässvårigheter känner, inte minst för att det dessutom ofta är ärftligt, ska försvinna, hoppas bibliotekarien Ulrika Thorbjörnsson.
– Det är lite som med mig och gymmet. Jag kan stå utanför, men går inte in. Jag behöver någon som möter mig där och tar hand om mig, helst flera gånger, skrattar hon.