Utred svenska fattigdomen noggrant
Hälften av svenskarna tycker enligt en Sifo-mätning att fattigdom är ett stort samhällsproblem.
LEDARE HP 18/10. Debatten om tiggeriförbud handlar ibland om att det är så jobbigt att möta tiggare utanför butiken när vi ska handla. Tiggande människor ”stör ordningen” i välfärdslandet. I stället för att diskutera om varför det finns tiggare och om vi kan göra någonting åt själva systemfelet med att medborgare hamnar utanför samhället.
Liknande strutsmentalitet finns när det kommer till frågan om det finns fattigdom i 2010-talets Sverige. En fattigdom som många förknippar med forna tiders fattigvård och barnauktioner, förbud mot lösdriveri och bettleri. Det blir också ofta en diskussion om själva begreppet fattigdom. Är den fattig som inte har råd att köpa en årlig resa till Thailand? Knappast.
SVERIGES STADSMISSIONER, som utgör en del av civilsamhället utanför det allmänna skattefinansierade skyddsnätet, lämnade på tisdagen sin årliga så kallade fattigdomsrapport. Enligt den är fattigdomen påtaglig, eftersom tusentals människor uppsöker landets stadsmissioner för att få mat och kläder. Problemet är inte bara att människor i dagens samhälle går hungriga, ett stort bekymmer är att statistiken helt missar att fånga upp vem som är fattig.
Därför gör Sveriges Stadsmissioner rätt i att uppmärksamma bristerna i statistiken och hur fattigdom mäts. Statistiska centralbyrån, SCB, utgår från en folkbokföringsadress. Det betyder att hemlösa aldrig syns i statistiken. Andra officiella siffror grundar sig på kontakter med myndigheter och sociala instanser. Men många som ”faller mellan stolarna”, ett påtagligt problem för många utsatta individer, hamnar inte heller i de mätbara resultaten. Själva begreppet fattigdom måste ha en fungerande definition, som inte handlar om uteblivna Thailandsresor.
Lyssna på Lotta Säfström, ordförande för Sveriges Stadsmissioner, som vill att det tillsätts en utredning för att hitta en gemensam strategi mot dagens fattigdom i Sverige.
Därför gör Sveriges Stadsmissioner rätt i att uppmärksamma bristerna i statistiken.