Sverige får möta Italien i play off till fotbolls-vm 2018. ”Det blir en häftig utmaning”, konstaterar förbundskapten Janne Andersson.
Ingen av de seedade nationerna i play off-spelet till VM i Ryssland 2018, Schweiz, Italien, Kroatien och Danmark, ville att den gamle spanske storspelaren Fernando Hierro skulle dra Sveriges plastboll i lottningen i Zürich. Och ingen i Sverige ville väl att det skulle stå Italien på bollen i samma skål. Så mardrömslotten – den drog Sverige. Och Italien.
Fast det brydde sig förstås inte förbundskaptenen och Halmstadsonen Janne Andersson om särskilt mycket:
– Nu är det som det är. Då är jag mer glad att äntligen få veta vilka vi ska möta så att vi kan börja förbereda oss, sa han i tv efter lottningen.
Många pratade om Danmark som vinstlotten inför att matcherna skulle på plats, men en revanschsugen granne med världsstjärnan Christian Eriksen som varit urstarkt under hösten. Nej tack! Inte heller ett lurigt Kroatien med de kanske största individualisterna i hela play offet.
Själv hoppades jag i stället på Schweiz som kändes som ett gediget, men högst överkomligt motstånd. Men det försvann direkt mot Nordirland. Sedan Kroatien mot Grekland. Och Dan- mark mot Irland. Så till slut var bara Italien kvar, där spelare som Belotti, De Rossi och Verratti just nu är skadade, men skyttekungen Immobile, försvarsklippan Chiellini och målvaktslegend aren Buffon räcker ganska långt ändå.
DET MEST MERITERADE laget av alla med fyra Vmguld, 14 raka VM och inte ett missat världsmästerskap sedan Sverige 1958 och som blågult inte har besegrat sedan 1998 när Kennet Andersson en junidag nickade in 1–0.
Så ska vi titta historiskt kan vi redan nu ställa in eventuellt förbokade resor till Ryssland nästa sommar.
Men fotboll är tack och lov en färskvara och Janne Anderssons Sverige anno 2017 är bättre än Erik Hamréns upplaga 2016, samtidigt som Antonio Contes Italien 2016 var starkare än Gian Piero Venturas ”Gli azzuri” 2017. Och därför kan nitlotten till slut bli en vinstlott.
Speciellt som Sverige inleder hemma på Friends arena den 10 november där de fyra senaste landskamperna genererat i fyra segrar och 17–1 i målskillnad.
Janne Andersson vet också hur man går vidare i den här typen av matcher och vad mål på bortaplan betyder. På sin 43:e födelsedag, den 29 september 2005, skrevs ett stycke svensk (bortglömd) fotbollshistoria när Halmstads BK efter 1–2 hemma mot Sporting vände till 2–1 borta på José Alvalado-stadion i Lissabon.
3–3 TOTALT OCH förlängning men när Tomas Zvirgzdauskas gjorde självmål tycktes HBK:S öde vara beseglat. Tills Patrik Ingelsten i den 113:e minuten stötte in 2–3, 4–4 sammanlagt och HBK sensationellt vidare på fler gjorda bortamål efter att ha slagit ut vice Uefa-cupmästarna.
Jag satt i Porto och såg Zlatan Ibrahimovics klassiska klackspark till 1–1 i Em-slutspelet som sedermera efter den klassiska due-due-matchen mot Danmark slog ut italienarna, vilket de ännu inte har glömt(!). Och jag var i Toulouse förra sommaren när Andreas Granqvist halkade och Edér kunde trycka in 0–1 i den 88:e minuten.
Det brukar sluta så, med uddamålsförlust eller som bäst oavgjort.
Men Gazzetta dello Sport skriver: ”Italien mot Zlatans föräldrarlösa barn”. Den nonchalanta attityden får gärna det italienska laget också ta med sig till Friends. För då kan det, trots allt, bli en riktigt rolig sommar i Ryssland 2018.
”Janne Anderssons Sverige 2017 är bättre än Erik Hamréns upplaga 2016, samtidigt som Contes Italien 2016 var starkare än Venturas ”Gli azzuri” 2017.”