Hallandsposten

Muslimer har pengar till mark

FYLLINGE: FÖRSAMLING­EN HAR REDAN SKRAMLAT IHOP TILL MARKKÖPET

- ANDERS HOLMER 010-471 51 30 ah@hallandspo­sten.se

Församling­smedlemmar­na i Halmstad moské har fått ihop pengarna till markköpet och hoppas kunna ta första spadtaget i mars.

Islamiska barn- och kulturföre­ningen väntar svar på sin bygglovsan­sökan före årsskiftet – för att ta första spadtaget vid Fyllinge i mars. Pengarna till köpet av moskétomte­n, 1,4 miljoner kronor, har församling­smedlemmar­na skramlat ihop.

– Ni ser själva hur trångt vi har det, säger Jehad Karkoukli när vi träffas en fredag i lokalerna på Fredsgatan.

250 knäböjande män samsas om golvytan i det stora rummet, medan ett 80-tal tränger ihop sig i rummen utanför och ovanför. Dessutom finns det ett särskilt rum för ett 40-tal kvinnor.

– För att få plats måste vi ha fredagsbön­en i två omgångar. Först en på arabiska, sedan en på svenska, förklarar Jehad Karkoukli, inhoppande imam och talesperso­n för Halmstads moské.

Han berättar om hur de i tre år fört diskussion­er med kommunen och församling­smedlemmar­na om att satsa på en riktig moské där alla får plats.

– ATT MARKEN VID Fyllinge är så passande hänger ihop med att så många muslimer har nära dit och att där finns bra bussförbin­delser och cykelbanor.

– Dessutom vill vi inte provocera någon – och då tänker vi att det är perfekt med en tom åker där det inte finns några grannar, annat än en bensinmack, en biltvätt och en trafikled.

Jehad Karkoukli pekar också på att de väljer en arkitektur som inte sticker ut; en moské utan kupoltak och minareter.

– Dels vill vi inte att moskén ska bli för dyr, dels vill vi inte reta upp någon, säger han och förklarar att * En moské är en muslimsk helgedom för bön, predikan och undervisni­ng.

* Utseendet varierar, men den klassiska bilden är att en moské ska ha kupolforma­t tak och höga torn, minareter, varifrån det ska kallas till bön fem gånger om dagen.

* I Sverige är fortfarand­e ”källarmosk­éer”, ”lägenhetsm­oskéer” eller vanliga föreningsl­okaler, där muslimer samlas för att be, vanligast.

* Troende muslimer ska be i moské minst en gång i veckan, på fredagen, ledda av en imam.

* I Halmstad startas första moskén 1991, av Somaliska barn- och kulturföre­ningen på Kaptensgat­an.

* Sedan 2005 hyr Islamiska barnoch kulturföre­ningen lokaler på Fredsgatan som moské.

* Utöver detta finns det tre lägenhetsm­oskéer i Halmstad.

* Halmstad kommun skrev i mars ett markavtal med Islamiska barnoch kulturföre­ningen om en tomt vid Fyllinge – och föreningen väntar nu svar på bygglovsan­sökan. de nu väntar spänt på att bygglovet ska beviljas före årsskiftet.

– Sedan har vi tre månader på oss att komma i gång – och fem år för att bli klara.

Han lyfter fram att det handlar om mycket mer än bara bönelokale­r. Exempelvis brukar församling­en hyra in sig på Halmstad arena för att fira Eid al-fitr – eller Bajram, som vissa muslimer säger – den stora festhögtid­en som avslutar fastemånad­en Ramadan.

– Det är konkurrens om arenan, men med stora, egna lokaler kan vi ha firandet hos oss själva.

Vad säger du om argumenten emot att moskén byggs just där?

– Det känns konstigt att de pratar så mycket om historien och slagfältet nu när alla arkeologis­ka fynd redan sparats. Ingen protestera­de när de byggde macken eller Netto. Det här är bara ett spel från SD:S sida.

Utomlands finns det motsättnin­gar mellan olika grenar av islam, hur handskas ni med det?

– Alla är välkomna till moskén. Shia eller sunni spelar ingen roll. Inte heller om man har albanskt, bosniskt, arabiskt eller somaliskt ursprung. Vi har ett gemensamt muslimskt råd i Halland.

– Även kristna och andra är välkomna till moskén.

Hur försvarar du de uttalanden som imamen Abu Muadh gjort om homosexual­itet som ett virus?

– Islam tillåter inte samkönade äktenskap, men vi har flera homosexuel­la muslimer som brukar komma på fredagsbön­en – de är välkomna, säger Jehad Karkoukli och pekar på att Svenska kyrkans främste företrädar­e i Halmstad, kyrkoherde Magnus Aasa, härom året inte kunde svara i HP på om han vill viga samkönade par.

Varför får inte kvinnor be ihop med män?

– Att vi skiljer på kvinnor och män i moskén handlar inte om att ena könet är mer värt än det andra – det är bara för att alla ska känna sig fria. I nya moskén ska kvinnorna få jättefina utrymmen på andra våningen.

– Det är en annan sak att män och kvinnor ska kunna jobba ihop.

Finns det risk för att moskén finansiera­s av extremiste­r i exempelvis Saudiarabi­en?

– Nej, om 2 000 personer bidrar med 10 000 kronor var får vi in 20 miljoner kronor. Räcker inte svenska bidrag, frågar vi församling­ar i Danmark, Tyskland och så vidare. Några kontakter med Saudiarabi­en har vi inte.

 ?? Bild: JARI VÄLITALO ?? INGA P-PROBLEM. ”De flesta behöver inte köra bil till moskén. Dessutom ska vi bygga många egna p-platser på vår stora tomt”, säger Jehad Karkoukli om oron för att moskén ska skapa trafik- och parkerings­problem på Fyllinge.
Bild: JARI VÄLITALO INGA P-PROBLEM. ”De flesta behöver inte köra bil till moskén. Dessutom ska vi bygga många egna p-platser på vår stora tomt”, säger Jehad Karkoukli om oron för att moskén ska skapa trafik- och parkerings­problem på Fyllinge.
 ??  ?? HÄR VAR DET TRÅNGT OM SALIGHETEN. Ordspråket ”finns det hjärterum, finns extremism kallar Jehad Karkoukli ”löjlig”. ”Vi är för öppenhet och svarar på alla
HÄR VAR DET TRÅNGT OM SALIGHETEN. Ordspråket ”finns det hjärterum, finns extremism kallar Jehad Karkoukli ”löjlig”. ”Vi är för öppenhet och svarar på alla

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden