Kampen mot moskébygge är inte unik
HALMSTAD: SD KRÄVER FOLKOMRÖSTNING PÅ FLER ORTER I SVERIGE Kravet på folkomröstning om mosképlaner är inte unikt för Halmstad. På flera håll i Sverige driver SD samma linje. Längst har det gått i Karlstad, där 8490 namn samlats in.
I februari i år drog Sverigedemokraterna i Karlstad i gång en namninsamling för att få till stånd en folkomröstning mot planerna på ett moskébygge i stadsdelen Rud.
Längst ner på varje lista stod det: ”Alla personuppgifter kommer att raderas efter det att kampanjen avslutats. Inga uppgifter kommer att spridas vidare.”
EFTER ATT tidningen Värmlands Folkblad skrivit om att offentlighetsprincipen inte tillåter ”anonyma” namnlistor fick dock SD backa.
Kommunen måste nämligen kunna kontrollera att alla namn bakom ett krav på en folkomröstning stämmer, att personerna är folkbokförda i kommunen och att de är röstberättigade. I och med detta blir uppgifter om adresser och personnummer offentliga.
När Karlstads kommunfullmäktige i juni röstade ja till den nya detaljplanen som tillåter ett moskébygge hade SD hunnit få ihop 5 800 namnunderskrifter. Frågan var så känslig att polis och väktare kontrollerade besökare till mötet.
I SLUTET AV augusti lämnade så SD:S lokala gruppledare, Ljubica Jasic Modin, in det formella kravet på en folkomröstning. Som stöd hade hon 8 490 namnunderskrifter – vilket till och med är mer än de tio procent av de röstberättigade som krävs – och nästan 8 000 av dem har godkänts.
Kruxet är att SD bara har 4 av de 61 stolarna i Karlstads fullmäktige – och att det krävs 21 ja för en folkomröstning. SD hoppas på stöd av Moderaterna och Kristdemokraterna – men har i debatten fått kalla handen. M och KD säger att de inte är emot en moské i sig, utan bara röstade nej till planen för att de vill kunna bygga bostäder där.
Fullmäktige beslutar i frågan i nästa vecka och har fått rådet av kommunstyrelsen att säga nej.
I NORRKÖPING FÖRSÖKTE SD kräva en folkomröstning redan 2013. Det skedde när kommunen klubbade en ny detaljplan som möjliggör byggandet av en moské med tillhörande torn i stadsdelen Ektorp.
– De fick bara ihop 1000 av de 10 000 namnunderskrifter som krävs. De lovade att återkomma, men gjorde aldrig så, minns kommunalrådet Lars Stjernkvist (S).
– Församlingen köpte marken 2013, men eftersom de måste börja bygga inom fem år brådskar nu frågan om exakt hur moskén ska se ut, förklarar han.
I samband med att bygglovshandlingarna ska lämnas in har SD åter väckt frågan.
– Först krävde de att kommunstyrelsen på eget initiativ skulle dra i gång en folkomröstning. Men inte ens deras egen ledamot, Darko Mamkovic, kunde förklara hur en sådan fråga skulle formuleras, säger Lars Stjernkvist.
– Jag menar att man lurar kommuninvånarna om man frågar dem om något som i grunden handlar om religionsfriheten. Den regleras i grundlagen, som är en fråga för riksdagen.
I FLYGBLAD TILL hushållen i Norrköping försöker nu SD samla opinion för en folkomröstning. De namninsamlingsdokument som tagits fram har rubriken ”Nej till en moské i Norrköping!” och innehåller löften om att personuppgifter raderas efter kampanjen.
”Vi anser att en folkomröstning ska hållas varje gång det är tal om att bygga en fullskalig moské i Norrköpings kommun och att en folkomröstning om bygget av moskén vid idrottsparken hålls snarast möjligt,” lyder texten.
Även i Borlänge har SD i år drivit en kampanj för en folkomröstning mot ett moskébygge.
– Jag uppfattar alla dessa krav på folkomröstningar som en medveten, central strategi. SD har gått från en generell invandrarfientlig linje till en specifik islamfientlig, säger Lars Stjernkvist.