Alfredsson har hittat energin igen
om realtionen med sönerna
Daniels storebror Henric, som en gång i tiden sågs som den större talangen på isen, bor sedan länge också i Ottawa. Det är förstås också en trygghet. Särskilt när Henric är snickare ...
OCH ELITHOCKEYN? DEN verkar Alfredsson ha släppt. Han har åtminstone inga planer på att återvända till NHL i någon form.
I stället är det fokus på familj. Till hundra procent.
– Det har faktiskt varit så kul att kunna ha energin och kraften att vara med på träningar, köra till och från, titta på alla matcher …
Som farsa, hur hård är du i din coachning av barnen?
– Hm. Säg så här: Är grabben back så har jag hand om forwards. Det går inte att ha den dialogen med varandra. Det slutar inte så bra. Jag lärde mig det ganska snabbt. Jag coachar inte pojkarna under matcherna, ler Daniel. Han utvecklar: – Jag är krävande på träningarna. Det är inte prestation, utan mer att de ska lägga ner jobbet när vi kör övningarna. Sedan ser vi förstås till att det är roliga övningar också.
Lyssnar de på vad du säger?
– Nja. Är det nåt så brukar jag säga till den andre tränaren: ”Kan du säga till min grabb att han får skärpa sig lite …” Haha.
GRABBARNA ALFREDSSON spelar i Ottawa Sting, ett ungdomslag med ett bi på bröstet. Och nummer ett är skrattet – inte framgång.
– Jag tror att det är viktigt att de gillar det. Att de hittar något som det är kul att hålla på med, att de * Namn: Daniel Alfredsson. * Ålder: Fyller 45 den 11 december. * Familj: Hustrun Bibi, pojkarna Hugo (14), Loui (11), William (9) och Fenix (6). * Bor: Precis flyttat in i nytt hus i Ottawa. Hela familjen blev kanadensiska medborgare i samband med en ceremoni 2016. * Moderklubb: Göteborg IK. * Mer: 444 mål och 713 assists under 17 säsonger i först Ottawa Senators och därefter en i Detroit Red Wings. Spelade totalt 1 246 matcher i grundserien. * Aktuell: Med på läktaren under Ottawa Senators två Nhl-matcher i Stockholm mot Colorado Avalanche. Fick sin tröja hissad i Canadian Tire Centre i slutet av förra året. vill spela länge. Sen på vilken nivå, det spelar ingen roll. Det är mer att de ska ha en aktivitet där de åker och träffar kompisar och har kul under en lång tid. Det får inte komma en känsla av det inte är roligt, att det här är för jobbigt … då har man väl misslyckats som ledare och förälder?
”För mig har det varit fantastiskt. Att kunna spendera mycket tid med dem. Jag får lite av en annan relation till dem nu, när de vet att jag finns där varje dag.”
DANIEL ALFREDSSON