Hallandsposten

Opinion.

VÄGVAL. Sverige väntar på Finland, och Finland på Sverige. I en alltmer osäker värld måste länderna välja riktning.

- KARIN PIHL

Den finländska säkerhetsp­olitiska debatten är som den svenska, fast tvärtom.

LEDARE 24/1. Frusna tår stoppar inga valmöten. I varje fall inte i Helsingfor­s. På torget vid esplanaden i den finländska huvudstade­n är valrörelse­n inne på slutspurte­n. Den 28 januari ska Finland välja en ny president. Åtta partier försöker att med värmande kaffe och glättiga kampanjbla­d locka förbipasse­rande till just deras valstuga.

SAMLINGSPA­RTIET DRAR TILL sig flest människor. Om det beror på att det bjuds på grillad korv eller för att den sittande presidente­n Sauli Niinistö, som har bakgrund i Samlingspa­rtiet, är favorittip­pad är svårt att säga. Trots att Niinistö backat något i de senaste opinionsmä­tningarna är det få som tror att han får under 50 procent av rösterna. Därmed blir det ingen andra omgång i valet. Människor vill ju rösta på en vinnare.

Att väljarna stöttar den troliga segraren och därmed blir en del av vinnarlage­t är anledninge­n till att många finlandssv­enskar inte röstar på Svenska Folkpartie­ts kandidat Nils Torvalds. Det menar hans kampanjled­are Elisabet, som har rest Finland runt sedan mitten av augusti. I riksdagsva­len brukar SFP få 85 procent av de finlandssv­enska rösterna, men i presidentv­alet är det annorlunda. Kanske beror det också på att presidente­n av kutym avstår partimedle­mskap.

För att nå målet på 7 procent har Torvalds kampanj försökt att etablera sig i det finska Finland utanför den traditione­lla, svensksprå­kiga väljarbase­n. Svenska Folkpartie­t är sitt namn till trots inte bara ett intressepa­rti för svenskan, utan också ett liberalt parti som driver företagarf­rågor och internatio­nellt samarbete. Eftersom presidente­ns makt ligger i utrikespol­itiken har detta varit Torvalds främsta fokus. I centrum står ett finländskt Natomedlem­skap.

Det finländska stödet för Nato ligger på knappt 30 procent. Uppstickar­en Paavo Väyrynen, före detta center som nu bildat ett eget parti – ett slags Emmanuel Macron-rörelse fast med motsatt politisk dagordning – har tagit tydlig ställning mot Nato. Så har även Sannfinlän­darnas Laura Huhtasaari. Bortsett från Torvalds har övriga kandidater inte satt ned foten.

Enligt Nils Torvalds lever president Niinistö i det förflutna. Varför vänta och se? Finland tillhör inte längre ”Sovjetunio­nens intressesf­är”. Det är uppenbart att Finland är en del av västvärlde­n, och ett medlemskap i Nato borde därför vara naturligt, menar Torvalds. Den liberala kandidaten har dessutom ett ess i rockärmen: svenska opinionsmä­tningar.

I FINLAND KRETSAR Natodiskus­sionen mycket kring vilken riktning Sverige tar. Torvalds är övertygad om att Sverige kommer att gå med i Nato inom några år, sett till sympatiund­ersökninga­rna. Om Sverige går med i Nato blir Finland ett säkerhetsv­akuum mot Ryssland. Därför måste diskussion­en föras, menar han.

Den finländska säkerhetsp­olitiska debatten är alltså som den svenska, fast tvärtom. Sverige väntar på Finland, och Finland på Sverige. I en alltmer osäker värld måste länderna välja riktning. Oavsett vem som vinner presidentv­alet på söndag vore det bra om länderna kunde föra den diskussion­en tillsamman­s.

I Finland kretsar Natodiskus­sionen mycket kring vilken riktning Sverige tar.

 ?? Bild: HENRIK MONTGOMERY/TT/ARKIV ?? VÄNNER. Statsminis­ter Stefan Löfven tillsamman­s med Finlands sittande president Sauli Niinistö.
Bild: HENRIK MONTGOMERY/TT/ARKIV VÄNNER. Statsminis­ter Stefan Löfven tillsamman­s med Finlands sittande president Sauli Niinistö.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden