Löneklyftorna i Halmstad måste minska
I stället för att höja lönerna för dem som tjänar mest borde Halmstads kommun i ord och handling stå för jämlikhet, skriver Tania Bengtsson, gruppledare för Vänsterpartiet i Halmstad.
DEBATT 24/1. Vi lever i ett samhälle med ökande ekonomiska orättvisor. Klassklyftorna fortsätter att växa. Detta minskar sammanhållningen och solidariteten mellan människor. Sverige är det Oecd-land där inkomstklyftorna har ökat mest sedan 1990-talet. 2017 gick det närmare 54 industriarbetarlöner på en vd-lön.
Hallandsposten redovisade vid årsskiftet löneutvecklingen i Halmstad kommun 2017. Chefslönerna ökade med mellan 2,5 och 3,6 procent medan de som bär upp verksamheterna fick ett lönepåslag på 2,6 procent.
DET ÄR HÄPNADSVÄCKANDE menar fackförbundet Kommunal. Vänsterpartiet kan inte annat än att hålla med. Kommunchefen tjänar nu 111 000 kronor. Den högst betalda chefen i Halmstad (vd för HEM) 120 000. En barnskötares genomsnittliga lön är samtidigt 23 559 kronor i månaden. Lönepåslaget
Dessa löneklyftor är varken hållbara eller försvarbara. De ger helt fel signaler till de anställda och dessutom förstärker de klassamhället.
för chefen i hemvårdsförvaltningen är 4 000 kronor i månaden medan en undersköterskas kan vara 600 kronor.
Dessa löneklyftor är varken hållbara eller försvarbara. De ger helt fel signaler till de anställda och dessutom förstärker de klassamhället. Vänsterpartiet vill i stället öka jämlikheten. Ett jämlikt samhälle är ett hållbart samhälle.
I Hallandsposten säger ansvariga politikern Ann-charlott Mankell (M) att duktiga chefer ska ha bra betalt. Det har de redan, mycket bra betalt.
Vänsterpartiet menar att duktiga medarbetare också ska ha bra betalt. De som tar hand om våra barn och gamla, de som undervisar och de som städar våra lokaler. De som bär upp välfärden och gör att Halmstad kommuns verksamheter fungerar hela dygnet, alla dagar på året.
Mankell säger att lönekostnaden för det stora kollektivet är så mycket större än för cheferna. Det är inget argument som håller för ökade löneklyftor mellan chefer och medarbetare. Det är inte heller något som den enskilde anställde, som i vissa inte fall knappt kan leva på sin lön, har ansvar för.
I en kommun med svårigheter att rekrytera personal inom till exempelvis äldreomsorg och utbildning borde i stället lönerna, tillsammans med bättre arbetsvillkor, användas för att stärka Halmstad som attraktiv arbetsgivare. Om nu det argumentet nu används för cheferna, varför inte för de anställda?
I STÄLLET FÖR att höja lönerna för dem som tjänar mest borde Halmstads kommun i ord och handling stå för jämlikhet. Förutom högre löner för välfärdsarbetare i allmänhet, borde kommunen göra riktade lönesatsningar och höja lönerna för dem som tjänar minst.
På så sätt kan vi minska de ekonomiska klyftorna, öka jämlikheten, och ge all personal en lön att leva på.
Tania Bengtsson gruppledare Vänsterpartiet Halmstad